Sveriges mest besökta museum har fått ny siluett

Report this content

Vasamuseet i Stockholm stod klart 1990. Samma år belönades det med det prestigefyllda Kasper Salinpriset för sin arkitektur. För att bättre kunna möta publiktrycket fick byggnaden i maj i år ny entré. Nu är även resten av tillbyggnaden - utformad av ursprungsarkitekterna Månsson Dahlbäck Arkitektkontor och uppförd av Statens fastighetsverk (SFV) - redo att möta publiken.

Anledningen till uppförandet av Vasamuseets om- och tillbyggnad är att kunna möta besökarna på ett bättre och mer kvalitetsmässigt sätt. Museet dimensionerades vid uppförandet 1990 för ca 600 000 besökare per år. Stockholmare samt turister från Sverige och utlandet har dock visat ett betydligt större intresse för regalskeppet. 2011 slog Vasamuseet rekord med hela 1,2 miljoner besökare.

-       En förändring var nödvändig och vi fick den utmanande uppgiften att bygga ut en i mångas ögon arkitektonisk klenod. Uppgiften att utforma tilläggen gick till ursprungsarkitekterna Göran Månsson och Marianne Dahlbäck. Tillsammans med dem och med Berg CF Möller som projekterande arkitekt, har vi lyckats skapa en funktionell lösning som både smälter in i och kompletterar museets arkitektur, säger Lenka Medin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Kortare köer och bättre luft

Målsättningen med tillbyggnaden är att Vasamuseet ska kunna ta emot upp till 2 000 besökare samtidigt. Det handlar dels om att kunna erbjuda större yta, dels om att lösa det speciella klimat som omger skeppet.

-       Vasa är känsligt och kräver ett perfekt klimat för att den oundvikliga nedbrytningen av trämaterialet ska ske så sakta som möjligt. Man kan likna byggnaden vid en lufttät kuvös försedd med en avancerad klimatanläggning för att hantera den värme och fukt som bildas då många människor vistas på samma yta. Idag kan 20 procent fler besökare vara i museet vilket bidrar till kortare köer, säger Vanja Knocke, projektledare vid Statens fastighetsverk.

Tillbyggnaden som vetter åt nordväst innehåller ny entré, museibutik och utställningshall men också serviceytor som toaletter med mera. En annan nyhet är ett matsäcksrum för skolklasser och barnfamiljer.

-       Matsäcksrummet är redan välutnyttjat och uppskattat både av skolklasser och privatpersoner. Den nya och dubbelt så stora museibutiken är ett lyft för museet liksom den nya och flexibla utställningshallen. Den här tillbyggnaden är något vi länge längtat efter. Jag är mycket nöjd med resultatet, säger Marika Hedin, museichef på Vasamuseet.

Ett tillägg som smälter in

Vasamuseets byggnad är ett framstående exempel på nutida svensk arkitektur. Arkitekterna har arbetat med tilläggen för att de ska smälta in men också kontrastera mot ursprungsbyggnaden. Till exempel har de nya rummen i tillbyggnaden ett flödande dagsljus mot skeppshallens halvdunkel. Fasaden har klätts med träpanel, behandlad med slamfärg och trätjära huvudsakligen i rött och svart.

-       Arkitekternas avsikt med tillbyggnaden har varit att former och byggnadsdetaljer genom bildspråk och färger på ett poetiskt sätt ska associera till djurgårdsmiljön och till verkstäder och aktiviteter vid Stockholms kajer. Det har också funnit en tanke att spegla skeppet och stormaktstiden på 1600-talet, särskilt i interiörens färgsättning, säger Lenka Medin.

Vasamuseets tillbyggnad, som enbart består av publika lokaler, är ca 1 460 kvm. Utöver detta har Statens fastighetsverk byggt om 350 kvm i den tidigare museibyggnaden samt gjort förbättringar och kompletteringar av klimatanläggningen.

För mer information kontakta:

Vanja Knocke, projektledare Statens fastighetsverk, 08 696 74 11, vanja.knocke@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Marika Hedin, museichef Vasamuseet, 08 519 548 28, marika.hedin@maritima.se

Pressbilder: www.cisionwire.se/statens-fastighetsverk

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Taggar:

Prenumerera

Citat

- En förändring var nödvändig och vi fick den utmanande uppgiften att bygga ut en i mångas ögon arkitektonisk klenod. Uppgiften att utforma tilläggen gick till ursprungsarkitekterna Göran Månsson och Marianne Dahlbäck. Tillsammans med dem och med Berg CF Möller som projekterande arkitekt, har vi lyckats skapa en funktionell lösning som både smälter in i och kompletterar museets arkitektur.
Lenka Medin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Vasa är känsligt och kräver ett perfekt klimat för att den oundvikliga nedbrytningen av trämaterialet ska ske så sakta som möjligt. Man kan likna byggnaden vid en lufttät kuvös försedd med en avancerad klimatanläggning för att hantera den värme och fukt som bildas då många människor vistas på samma yta. Idag kan 20 procent fler besökare vara i museet vilket bidrar till kortare köer.
Vanja Knocke, projektledare vid Statens fastighetsverk
- Matsäcksrummet är redan välutnyttjat och uppskattat både av skolklasser och privatpersoner. Den nya och dubbelt så stora museibutiken är ett lyft för museet liksom den nya och flexibla utställningshallen. Den här tillbyggnaden är något vi länge längtat efter. Jag är mycket nöjd med resultatet.
Marika Hedin, museichef Vasamuseet
- Arkitekternas avsikt med tillbyggnaden har varit att former och byggnadsdetaljer genom bildspråk och färger på ett poetiskt sätt ska associera till djurgårdsmiljön och till verkstäder och aktiviteter vid Stockholms kajer. Det har också funnit en tanke att spegla skeppet och stormaktstiden på 1600-talet, särskilt i interiörens färgsättning.
Lenka Medin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk