Ha koll på din boendekostnad och slipp svångremmen

- Våra undersökningar visar att hushållen är mycket räntekänsliga och riskerar att behöva dra åt svångremmen rejält i händelse av en ränteuppgång, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom.

Få frågor är så aktuella och viktiga som frågan om hushållens skuldsättning. Allt fler äger sin bostad och med den exempellösa prisuppgången på bostäder har skuldsättningen idag nått nivåer som fått i stort sett alla att reagera med oro. När kunder själva räknar på vad de har råd med och sedan jämför med bankernas bolånekalkyler upptäcker de en stor skillnad. Denna skillnad upplever många bolåntagare idag som onödigt stor men med tiden kan det komma att visa sig att hushållens upplevda trygghet av stora marginaler var falsk. De låga räntorna gör att det är lätt att invaggas i tron att hushållsekonomin är bättre än vad den i själva verket är. Bankernas kreditgivning bygger på kundernas återbetalningsförmåga med utgångspunkt på bolåneräntor på ca 7 procent och nödvändiga levnadskostnader. Få hushåll lever idag på en konsumtionsnivå i nivå med nödvändiga levnadskostnader.

- Min mamma gjorde det i hela sitt liv och många garantipensionärer och arbetslösa gör det idag. Men det stora flertalet bolåntagare gör det inte. I händelse av att räntan går upp och många hushåll blir tvungna att anpassa sin konsumtion i nivå med nödvändiga levnadskostnader kommer många uppleva en förändring som både är smärtsam och svår att acceptera, fortsätter Arturo Arques.

För att uppnå en sund och hållbar ekonomi krävs en rimlig marginal i hushållsekonomin. Vad en rimlig marginal är varierar naturligtvis från person till person. Vår definition på sund och hållbar ekonomi är att hushållet bör kunna 1) spara 10 procent av lönen efter skatt, 2) ha en sparbuffert på två månadslöner efter skatt och 3) kunna bo kvar i den befintliga bostaden i 12 månader även i händelse av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller skilsmässa. En undersökning som vi gjorde 2015 visade att endast 60 procent av hushållen uppfyllde kriterierna för en sund och hållbar ekonomi.

Det underliggande problemet för många högt belånade hushåll idag är den exempellösa prisuppgången på bostäder orsakat av mycket låga bolåneräntor och ett för lågt byggande. Tabell 1 visar ett konkret exempel som illustrerar prisutvecklingen på bostadsmarkanden. En bostadsrätt på 57 kvm i Vallentuna, 2,5 mil norr om Stockholm, kostade 50 000 kronor 1986. Mostvarande lägenhet kostar idag 1 975 000 kronor. Det motsvarar en genomsnittlig prisuppgång på 13 procent i snitt per år[1]. En snabb jämförelse med några av hushållens vanligaste konsumtionsvaror visar hur extrem prisutvecklingen varit på bostäder. 1986 räckte en halv årslön för en industriarbetare att köpa en bostadsrätt på 2 rum och kök 2,5 mil norr om Stockholm. 2016 går det åt en hel årslön till att bara betala kontantinsatsen på 15 procent.

[1] Enligt Svensk Mäklarstatistik (januari 2016) är genomsnittspriset i hela riket för en bostadsrätt 36 335 kr/kvm. Enligt Svensk Mäklarstatistik har priserna stigit med 14 procent de senaste 12 månaderna.

För mer information:      
Arturo Arques, privatekonom, Swedbank och Sparbankerna, tfn 072-242 99 62                        
Madelén Falkenhäll, samhällsanalytiker, Swedbank och Sparbankerna tfn 076-790 16 38

Taggar: