Snarkning och sömnapné påskyndar kärlåldrande
Flernattsdata från närmare 30 000 deltagare i 20 länder tyder på att regelbunden snarkning och natt-till-natt-variation i sömnrelaterade andningsstörningar kan bidra till vaskulär risk oberoende av ålder, kön och BMI.
Adelaide/Paris, 13 april 2026 – En stor internationell studie baserad på verkliga användardata, publicerad i npj Digital Medicine, visar på att de kardiovaskulära konsekvenserna av sömnrelaterade andningsstörningar kan underskattas om de endast bedöms under en enda natt. Bland närmare 30 000 vuxna som följdes under fyra år var både längre snarkningsperioder och större natt-till-natt-variation i sömnapnéns svårighetsgrad kopplade till ökad arteriell stelhet. Resultaten pekar också på att vissa av dessa vaskulära effekter kan vara påverkbara genom behandling och livsstilsförändringar.
Analysen baserades på longitudinella mätdata insamlade i deltagarnas hemmiljöer: medan Withings Sleep Analyzer registrerade sömnapnéns svårighetsgrad och snarkningens varaktighet, mätte Withings Body Cardio aortans pulsvågshastighet (PWV), en etablerad markör för arteriell stelhet.
Bakgrund: Pulsvågshastighet som markör för vaskulärt åldrande
Aortans pulsvågshastighet (PWV) betraktas som guldstandard för att mäta arteriell stelhet och är en erkänd prediktor för kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet – oberoende av traditionella riskfaktorer som blodtryck eller BMI. Tidigare forskning om sambandet mellan obstruktiv sömnapné (OSA) och PWV har gett motstridiga resultat. En orsak är att de flesta studier har baserats på mätningar från endast enstaka nätter, vilket inte fångar den naturliga natt-till-natt-variationen i sömnapné.
Metodologi: långsiktig digital övervakning i hemmiljö
För sin analys utvärderade forskargruppen vid Flinders University i Adelaide data från 29 653 vuxna i 20 länder som använde två digitala hälsoenheter i hemmiljö under i genomsnitt fyra år.
Studiens metodologiska styrka ligger i den långsiktiga övervakningen av fysiologiska parametrar i verkliga miljöer, utanför sömnlaboratoriet. Medan traditionella studier inom sömnmedicin ofta bygger på enstaka mätningar eller ett litet antal nätter i labb, gör denna metod det möjligt att observera både natt-till-natt-fluktuationer i sömnapné samt långsiktiga förändringar i vaskulära parametrar under vardagliga förhållanden.
Sömnrelaterade andningsstörningar mättes med Withings Sleep Analyzer, en sensor som placeras under madrassen och är utrustad med integrerad mikrofon och pneumatisk sensor. Med hjälp av algoritmisk analys uppskattar enheten det nattliga apné-hypopné-indexet (AHI) och snarkningens varaktighet. Medianantalet registrerade nätter var 252 sömnnätter per deltagare och år. Systemet har tidigare validerats mot polysomnografi.
Vaskulär hälsa bedömdes med Withings Body Cardio, en uppkopplad våg som mäter aortans pulsvågshastighet (PWV) i stående position med hjälp av impedanspletysmografi och ballistokardiografi som markör för arteriell stelhet. Medianantalet PWV-mätningar var 38 per deltagare och år. Mätmetoden har validerats mot karotis-femoral applanationstonometri i oberoende dataset.
Kombinationen av de två hälsoenheterna möjliggjorde analys av miljontals individuella mätningar som samlats in under flera år. Detta gjorde det möjligt för forskarna att inte bara undersöka den genomsnittliga belastningen av sömnapné, utan även variationen i AHI och omfattningen av snarkning i relation till vaskulära förändringar. Den statistiska analysen genomfördes med linjära mixade modeller justerade för ålder, kön och BMI.
Viktigaste resultaten i korthet
- Samband mellan sömnapnéns svårighetsgrad och arteriell stelhet: Jämfört med individer utan sömnapné var pulsvågshastigheten förhöjd med +0,08 m/s vid mild obstruktiv sömnapné, +0,14 m/s vid måttlig obstruktiv sömnapné och +0,16 m/s vid svår obstruktiv sömnapné, oberoende av ålder, kön och BMI.
- Natt-till-natt-variation som möjlig oberoende vaskulär riskmarkör: Individer med mild obstruktiv sömnapné men hög variation i apné-hypopnéindexet (90:e percentilen) uppvisade pulsvågshastighetsnivåer jämförbara med dem hos personer med svår obstruktiv sömnapné.
- Snarkningsbelastning kopplad till ökad arteriell stelhet: Hög snarkningsbelastning var associerad med signifikant ökad arteriell stelhet i samtliga svårighetsgrader av obstruktiv sömnapné. Individer utan obstruktiv sömnapné men med uttalad snarkning uppvisade pulsvågshastighetsnivåer jämförbara med patienter med svår obstruktiv sömnapné och minimal snarkning.
- Tydligare samband hos yngre deltagare: Sambandet mellan obstruktiv sömnapnés svårighetsgrad och arteriell stelhet var mer uttalat hos yngre deltagare än hos äldre.
Expertkommentar
”Den här studien visar för första gången i ett stort dataset från verkliga användarmiljöer att det inte räcker att bedöma en enda natts sömn när man utvärderar risker för kärlhälsan”, säger professor Pierre Escourrou, kardiolog och sömnspecialist. ”Personer med kraftigt varierande sömnapné från natt till natt eller frekventa snarkningar bär på en oberoende vaskulär risk – även om deras genomsnittliga AHI verkar relativt normalt.”
Klinisk relevans och behandlingsmässiga implikationer
Resultaten understryker behovet av att gå bortom AHI-mätningar från enstaka nätter i sjukhusbaserad diagnostik. I synnerhet kan patienter med mild OSA, stor natt-till-natt-variation eller uttalad snarkning ha en tidigare underskattad kardiovaskulär risk.
Det finns också uppmuntrande evidens kring behandling: kontinuerlig positivt luftvägstryck-behandling (CPAP) har visat sig kunna minska PWV[1] (metaanalys: genomsnittlig PWV-minskning −0,44 m/s). Detta tyder på att kärlskador associerade med OSA åtminstone delvis kan vara reversibla. Livsstilsinterventioner har också visat sig förbättra arteriell stelhet.
Författarna förespråkar därför att flernattsövervakning inkluderas i diagnostiska vårdflöden och att PWV-mätning via smarta hem-enheter används som ett verktyg för uppföljning av kardiovaskulär risk hos patienter med sömnrelaterade andningsstörningar.
Originalpublikation
Pinilla L, Sansom K, Letzelter P et al., Multi night digital assessment of sleep disordered breathing is associated with accelerated vascular aging, npj Digital Medicine (2026),
https://doi.org/10.1038/s41746-026-02469-w
[1]Chalegre, S.T., Lins-Filho, O.L., Lustosa, T.C. et al. Impact of CPAP on arterial stiffness in patients with obstructive sleep apnea: a meta-analysis of randomized trials. Sleep Breath 25, 1195–1202 (2021). https://doi.org/10.1007/s11325-020-02226-7
Kontakt för vetenskapliga frågor (korresponderande författare)
Dr. Lucía Pinilla
Adelaide Institute for Sleep Health
Flinders University, Australia
E-post: lucia.pinilla@flinders.edu.au
Notering om studiedesign och begränsningar
Studien baseras på självrekryterade användare av uppkopplade hälsoenheter; kohorten bestod huvudsakligen av män och representerar sannolikt personer med högre än genomsnittlig hälso-medvetenhet, vilket kan begränsa generaliserbarheten. Mått på sömnapné och snarkning samlades in med validerade konsumentenheter i hemmiljö, men bekräftades inte oberoende med polysomnografi inom ramen för denna studie. Information om samsjuklighet, läkemedel, livsstilsfaktorer och användning av CPAP saknades. Även om årsgenomsnitt användes för att minska kortsiktiga och säsongsbundna variationer, kan påverkan från exempelvis temperatur, förändringar i fysisk aktivitet eller luftvägsinfektioner inte helt uteslutas. Det stora datamaterialet – med närmare 30 000 deltagare, mätningar insamlade under flera år och data från 20 länder – stärker dock robustheten i de observerade sambanden.
Information till redaktionen
Sleep Analyzer är en tunn, kontaktfri matta som placeras diskret under madrassen och som kontinuerligt mäter andningsfrekvens, hjärtfrekvens, snarkning och kroppsrörelser under sömnen. Tekniken har kliniskt validerats mot polysomnografi (PSG). Inom EU är Sleep Analyzer certifierad som medicinteknisk produkt för detektion av sömnapné (CE-märkt enligt MDR). Data synkroniseras med Withings-appen via Wi-Fi för en översikt över registrerade mätningar.
Withings Body Cardio är en uppkopplad våg som mäter kroppsvikt och kroppssammansättning (inklusive kroppsfettprocent, muskelmassa, benmassa och vätskeprocent) med hjälp av bioelektrisk impedansteknik. Därutöver mäter den hjärtfrekvens i stående position samt aortans pulsvågshastighet (PWV), som är en etablerad markör för arteriell stelhet. Metoden för PWV-mätning har validerats mot karotis-femoral applanationstonometri. Samtliga mätningar synkroniseras automatiskt med Withings-appen via Wi-Fi. Withings Body Cardio är inte tillgänglig inom EU-regionen.
För mer information, kontakta:
Elias Westring, elias.westring@bursonglobal.com, +46 76 048 16 58
Om WITHINGS
WITHINGS skapade den första smarta vågen 2009 och har sedan dess varit en pionjär inom uppkopplad hälsa. Företagets kliniskt validerade och flerfaldigt prisbelönta produktportfölj används av miljontals människor världen över och omfattar smarta vågar, hybrida smartklockor, blodtrycksmätare, sömnanalysatorer och mycket mer. Teamet på WITHINGS består av ingenjörer, data scientists och vårdprofessioner som arbetar tillsammans med kliniska experter för att möjliggöra medicinskt tillförlitliga mätningar i hemmet. WITHINGS var först med att göra mätningar av pulsvågshastighet och elektrodermal aktivitet tillgängliga i hemmet – och fortsätter att utveckla allt mer precisa sätt att mäta hälsa.
WITHINGS Health Solutions stöttar hälso- och sjukvårdspersonal inom prevention och hantering av kroniska sjukdomar, fjärrövervakning av patienter och klinisk forskning – och hjälper till att överbrygga klyftan mellan patienter och deras vårdteam.
WITHINGS arbetar för en värld där människor kan se och hålla sig på rätt väg mot bättre hälsa, med produkter utformade för att passa in i vardagen, stödda av insikter som ger långsiktig förståelse och program som driver meningsfull förändring.
Läs mer på WITHINGS.com och följ WITHINGS på Facebook, Instagram och X.