Sweden

Dela

Citat

Det finns all anledning att fasa ut bensin- och dieseldrivna båtmotorer.
Kjell Nordberg, professor i marina vetenskaper
Samhället behöver både en livskraftig sjöfart och en god havsmiljö med fungerande ekosystem. Där är vi inte idag, och därför ser vi ett behov av den här publikationen.
Eva-Lotta Sundblad, ordförande i Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp
När jag såg siffrorna över hur mycket fosforföreningar som tillsätts i den svenska matproduktionen var min första reaktion att detta inte kunde vara sant
professor Anders Grimvall, vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Båtmiljökonferensen 2023 – om framtidens hållbara framdrivning

Havsmiljöinstitutet, Svenska Båtunionen och Havs- och vattenmyndigheten arrangerar den 17–18 oktober en nationell båtmiljökonferens i Marstrand. Konferensen samlar forskare, branschfolk, myndigheter och båtorganisationer för att diskutera idéer, utmaningar och möjligheter för hur Sveriges båtliv kan bli mer hållbart, i år med fokus på fritidsbåtars framdrivning.I dag finns det drygt 900 000 fritidsbåtar i Sverige, vilket är en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningsmängden. Trots att varje enskild båt har en liten påverkan på havsmiljön gör det stora antalet att den totala

Avgaser från fritidsbåtar i Bohuslän påverkar livet i havet

Den intensiva trafiken med fritidsbåtar i Bohuslän sätter tydliga spår i bottensediment, vatten, musslor och ostron, enligt en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. För första gången har forskare undersökt hur polycykliska aromatiska kolväten (PAH) från båtmotorernas avgaser lagras i bottensediment och vattenlevande organismer i Bohusläns skärgård.– Det finns all anledning att fasa ut bensin- och dieseldrivna båtmotorer, säger Kjell Nordberg, professor i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Få länder har så många registrerade fritidsbåtar per capita som Sverige. Av omkring 850

Forskare vill se klimatreform inom fisket

I kombination med hållbar avkastning borde fisket styras av principen ”maximalt uppfångande av koldioxid”. Det föreslår forskare vid bland annat Göteborgs universitet och Havsmiljöinstitutet.Förvaltningen av fiskbestånd sker genom politiskt beslutad reglering om bland annat hur mycket fisk som får fångas och med vilka redskap och i vilka områden fiske får bedrivas. Målet är ett hållbart fiske. I en nyligen publicerad artikel föreslår en grupp forskare en klimatreform inom den internationella fiskeförvaltningen. Det handlar särskilt om att gynna en ökning av alla levande organismer i

Fritidsbåtar orsakar negativa effekter på kustmiljön

Fritidsbåtar ger upphov till flera typer av negativa effekter på kustmiljön. Störst är påverkan i grunda, vågskyddade områden där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på går det att göra båtlivet mer hållbart. Det visar en ny rapport från Havsmiljöinstitutet.Havsmiljöinstitutets rapport Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige 

Sajten Livet i havet ger utflykten en ny dimension

Sommaren är här och många av havets invånare kan du träffa på när du badar, åker båt eller vandrar längs kusten. Men vilka är dessa växter och djur? Över fyrahundra av dem presenteras i sajten Livet i havet som nu uppdateras med arter från Kattegatt och Skagerrak.Om du tillbringar tid runt Östersjön kanske du redan använt den – sajten Livet i havet där du kan hitta de vanligaste arterna av växter och djur, läsa om hur de lever och hur havet fungerar. Nu har den utökats med Västerhavet spännande arter och miljöer. – Det har länge varit vår ambition att få beskriva alla Sveriges

Havsmiljöinstitutet samarbetar med rederi för mätning av mikroplast i världshaven

Havsmiljöinstitutet har i samarbete med rederiet Concordia Maritime inlett en förstudie för att ta reda på möjligheten att samla in information om mängden mikroplast i världshaven. Genom att placera en insamlingsanordning på ett tankfartyg kan vattenprover tas under färd för att sedan analyseras av forskare. Syftet är att dra slutsatser om mikroplastens omfattning, utbredning och eventuella konsekvenser för levande organismer.Mängden mikroplast i världens hav har blivit ett allt mer uppmärksammat problem men det finns ännu så länge ingen fullvärdig kunskap om varken mängder eller

Miljöproblemen i Hanöbukten bör ses som en varningsklocka

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans. Liknande miljöstörningar har dessutom observerats i andra delar av Egentliga Östersjön. I varierande grad kan störningarna i ekosystemens näringskedjor kopplas till mänskliga aktiviteter och mycket tyder på att markanvändning och fiske betyder mer än utsläpp av miljögifter.Trots att det var åtta år sedan som miljöproblemen i Hanöbukten, som ligger mellan Blekinge och Skåne, först uppmärksammades saknas fortfarande svar på många frågor. Hanöbukten och

Samhällsutveckling gav miljöskuld i havet

År 1988 hamnade massdöd bland sälar och mördaralger på löpsedlarna. Det hotade havet tog plats i medierna och miljöfrågorna lyftes i politiken. Med hjälp av ett trettiotal författare har Havsmiljöinstitutet gjort en djupdykning ner i en tid då människans påverkan på havet blev allt tydligare, men då också medvetenheten om miljöproblemen ökade dramatiskt. Resultatet presenteras nu i Havet 1988.Bilden av det alltmer utsatta havet hade vuxit sig stark redan under 1970-talet, och tycktes bli bekräftad i och med massdöd bland västkustens knubbsälar och algblomningar under valåret 1988. Den ökade

Havsmiljöinstitutet ”ploggar” i Almedalen!

Gör en insats för havet: kom och plogga – plocka skräp och jogga! Plogga är ett sätt att förändra människors beteende och uppmärksamma problemet med nedskräpning. ”Plogga för havet” kommer att genomföras på morgnarna under Almedalsveckan.Skräp på land når till slut ofta havet. Där ställer framförallt plasten till med problem för många djur och finfördelas så småningom till mikroplast. Skräp i miljön är också en visuell påminnelse om vårt ganska vårdslösa sätt att hantera förpackningar och andra engångsprodukter. Havsmiljöinstitutet arbetar sedan tidigare med plastens påverkar på havet ur

Västerhavet 2017: Våra båtvanor en utmaning för framtidens västerhav

Under sommarhalvåret ökar mängden människor och båtar utmed Västerhavets kust mångfalt, och effekterna av våra fritidsvanor börjar ge tydliga tecken i havet. Bryggor och marinor skuggar stora ytor och drabbar de redan hotade ålgräsängarna. Båtarnas avgaser lämnar avtryck i form av gifter, både i djur och på havsbotten. Dessutom innebär båtbottenfärgerna stora problem i vattenmiljön, men också med förorenade massor på hamnarnas uppläggningsplatser.Framtidens utmaningar för havet kretsar kring flera stora frågor som fiske, klimatförändringar, övergödning, skräp och minskad biologisk mångfald.

Kraftfulla åtgärder krävs för att klara sjöfartens miljöutmaningar

Det behövs många och samordnade åtgärder för att klara de stora miljöutmaningar som sjöfarten står inför. Det skriver flera av författarna i publikationen Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön.– Forskarvärlden behöver arbeta tillsammans med både sjöfartens egna aktörer, dess användare och berörda myndigheter för att en varaktig förändring ska kunna komma till stånd, säger Eva-Lotta Sundblad, Havsmiljöinstitutet.Fartygstrafiken i Sveriges närområden är intensiv. Varje år passerar stora mängder gods och passagerare hamnarna i Östersjön och Västerhavet. Sjöfarten

Fosfor i matindustrin bidrar till övergödning i havet

Livsmedelsindustrins tillsatser av fosfor i maten är så stora att de utgör ett hot mot miljön i sjöar och hav. Det visar en analys från Havsmiljöinstitutet. – Man tillsätter idag ungefär lika mycket fosfor i svensk matproduktion som man tidigare gjorde i maskindiskmedel, innan denna användning begränsades av miljöskäl, säger forskaren Anders Grimvall.Havsmiljöinstitutets analys bygger på uppgifter från Kemikalieinspektionen om den totala användningen av fosfortillsatser i svensk livsmedelsindustri. Resultaten av undersökningen förvånar forskarna: – När jag såg siffrorna över hur

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp