Avancerad laboratorieutrustning, inköpt med anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse, för forskningen framåt

Report this content

Malignt melanom, vinterkräksjuka och njurinflammation är några forskningsområden som har stor nytta av den nya högteknologiska utrustning som nu, tack vare anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse, finns i Sverige och Göteborg. Med den nya utrustningen, som används vid avancerade analyser av biologisk vävnad, får forskarna bättre forskningsunderlag på kortare tid.





Den nya teknologin på Centre for Cellullar Imaging (CCI) vid Sahlgrenska akademin är tillgänglig för forskare inom medicin och naturvetenskap från hela landet. Bredden på berörda projekt är stor bara inom Sahlgrenska akademin. Olika forskare härifrån ska till exempel studera blodkärlsbildning vid spridning av malignt melanom och undersöka ett protein som kan spela roll vid utveckling av den vanligaste formen av njurinflammation, som det i nuläget inte finns någon bot för.

Ny teknik i kombination med avancerad mjukvara ger forskarna tydligare bilder, i både 2D och 3D, av cellstrukturer och partiklar i vävnadsproverna. Göran Larson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin, hör till dem som tar sin forskning framåt med hjälp av den nya utrustningen:

”Nu kan vi få mer kunskap om hur viruset som orsakar vinterkräksjuka tas upp i celler. Jag hoppas att det tar oss ett steg närmare ett vaccin”, säger han.

Till den nya utrustningen hör också en apparat som helt automatiskt skär vävnadsprover i nanometertunna snitt. Snittningen kan pågå i timmar och dagar.
”Att snittningen sker automatiskt innebär en enorm arbetsbesparing”, säger Göran Larson.

Julia Fernandez-Rodriguez, forskare vid och manager för CCI, lyfter fram ytterligare en fördel: Att vävnadsmaterialet sparas.
”Förut var materialet som snittats förlorat. Med den nya utrustningen finns alla snitt kvar. Det betyder att forskaren kan gå tillbaka och titta på det igen, eller undersöka en annan del av vävnaden som hen från början kanske inte trodde var så viktig”, säger Julia Fernandez-Rodriguez.

På Lundbergsstiftelsens hemsida finns en längre artikel med Göran Larson och Julia Fernandez-Rodriguez: http://www.lundbergsstiftelsen.se/2018/goran-larsson-julia-fernandez-rodriguez/

För ytterligare information, v.v. kontakta:
Christina Backman
Styreleseordförande
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
Mobil: +46 727 19 70 45
christina@backmanconsult.se                                                                     

Olle Larkö
Styrelseledamot
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse    
Mobil: +46 734 33 7140
olle.larko@outlook.com


Göran Larson
Professor/överläkare, Avdelningen för Laboratoriemedicin vid Institutionen för biomedicin

goran.larson@clinchem.gu.se, tel: 031-342 1330

Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2018 har 524 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 815 MSEK och under 2018 delades totalt 36,5 MSEK ut. Stiftelsens förmögenhet är ca 1,5 miljarder kronor. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. http://www.lundbergsstiftelsen.se

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Malignt melanom, vinterkräksjuka och njurinflammation är några forskningsområden som har stor nytta av den nya högteknologiska utrustning som nu, tack vare anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse, finns i Sverige och Göteborg. Med den nya utrustningen, som används vid avancerade analyser av biologisk vävnad, får forskarna bättre forskningsunderlag på kortare tid.
Twittra det här

Citat

Nu kan vi få mer kunskap om hur viruset som orsakar vinterkräksjuka tas upp i celler. Jag hoppas att det tar oss ett steg närmare ett vaccin
Göran Larson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin
Förut var materialet som snittats förlorat. Med den nya utrustningen finns alla snitt kvar. Det betyder att forskaren kan gå tillbaka och titta på det igen, eller undersöka en annan del av vävnaden som hen från början kanske inte trodde var så viktig
Julia Fernandez-Rodriguez, forskare vid och manager för CCI