Östrogens påverkan på immunförsvaret i fokus för utveckling av ny medicin mot ledgångsreumatism och benskörhet

Efter klimakteriet ökar risken för kvinnor att utveckla både ledgångsreumatism och benskörhet. Behandling med östrogen hjälper men medför risk för allvarliga bieffekter. Därför vill Ulrika Islander bidra till utvecklingen av nya läkemedel med östrogenets goda verkningar, men utan de negativa. 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till en cellsorterare som effektiviserar hennes forskning.






Ledgångsreumatism definieras av en kraftig inflammation i lederna. Den inflammationen ökar också risken för benskörhet. Båda tillstånden kan dämpas med östrogenbehandling, men risken för bieffekter som till exempel bröstcancer, gör att det inte är ett bra alternativ på lång sikt. Ulrika Islander, docent vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, vill med sin forskning få fram mer kunskap om hur östrogen påverkar immunförsvaret vid ledgångsreumatism och benskörhet.

Vid en inflammation är immunförsvaret aktiverat. Det är en process som delvis startar i  lymfkörtlarna. I lymfkörtlarna finns så kallade Th17-celler, en celltyp i immunförsvaret som Ulrika Islander nu tittar närmare på.


Östrogen påverkar lymfkörtlarna
”Så länge Th17-cellerna stannar kvar i lymfkörtlarna är allt lugnt. Det är när de vandrar ut i kroppen som både leder och skelett påverkas. Vi vet att östrogen får Th17-cellerna att stanna i lymfkörtlarna och nu ska vi ta reda på mer detaljer kring östrogenets inverkan”, säger Ulrika Islander.

Ulrika Islander har tidigare kunnat visa att östrogen inte har direkt effekt på Th17-cellerna, utan att det troligen påverkar stromacellerna, som är en annan typ av celler i lymfkörteln. Stromacellerna kan påverka Th17-cellerna att stanna kvar i lymfkörteln och inte ge sig ut i kroppen och ställa till skada. Men hur?
”En hypotes är att östrogen påverkar förflyttningen av Th17-celler ut ur lymfkörtlarna genom att det skickar en signal till stromacellerna att producera mer eller mindre av någon viss molekyl. Just nu undersöker vi en möjlig sådan molekyl.”


Ny cellsorterare gör skillnad
Att studera stromacellerna i detalj fordrar att forskarna kan sortera ut just de cellerna ur ett prov med en blandning av celler. Då behövs en flödescytometrisk cellsorterare och en sådan kan nu införskaffas tack vare anslaget från Lundbergs Forskningsstiftelse.
”Den nya cellsorteraren sorterar cellerna effektivt, specifikt och sterilt. Till skillnad från en vanlig flödescytometer, som enbart identifierar olika cellpopulationer, placerar den flödescytometriska cellsorteraren dessutom olika celltyper i olika rör. Därmed kan vi odla de olika celltyperna vidare. I cellodlingen kan vi sedan stimulera stromacellerna med östrogen och undersöka vad som händer och vilka molekyler de producerar”, säger Ulrika Islander.

Genom att ta reda på mekanismerna bakom östrogenets goda effekter på skelett och leder vill Ulrika Islander skapa möjlighet att utveckla nya läkemedel för behandling av ledgångsreumatism och benskörhet — läkemedel som har östrogenets positiva effekter och är utan de negativa.


På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Ulrika Islander:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/ulrika-islander-2/

Fotograf: Annika Söderpalm

Bildtexter:

  1. Ulrika Islander
  2. Bild av lymfkörtel i ett mikroskop som finansierades av ett anslag från Lundbergsstiftelsen 2018
  3. Flödescytometer – en maskin som identifierar olika celltyper i ett prov med en blandning av celler
     

För mer information, v.v. kontakta:

Christina Backman                                              

Styrelseordförande
Lundbergs Forskningsstiftelse
Mobil: +46 727 19 70 45
christina@backmanconsult.se 


Olle Larkö 
Styrelseledamot  
Lundbergs Forskningsstiftelse 
Mobil: +46 734 33 7140
olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Ulrika Islander, docent vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, ulrika.islander@gu.se +46 703 38 07 37


IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2020 har 558 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 888 MSEK och under 2020 delades totalt 36 MSEK ut. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

Ulrika Islander berättar med egna ord:
Cell-sorteringssystem för studier av molekylära mekanismer vid inflammations- inducerad osteoporos
Syftet med projektet är att identifiera de mekanismer som är inblandade i de skyddande effekterna av östrogenbehandling vid ledgångsreumatism och benskörhet. Kvinnor insjuknar ofta i ledgångsreumatism i samband med klimakteriet och behandling med östrogen förbättrar sjukdomsförloppet både genom att minska inflammation och motverka osteoporos. Östrogenbehandling är dock associerad med biverkningar vilket gör det olämpligt som behandling. De cellulära och molekylära mekanismer som reglerar de positiva effekterna av östrogen vid ledgångsreumatism är okända och identifiering av dessa kan ge möjlighet till utveckling av nya läkemedel som skyddar mot både inflammation och benskörhet.
För att besvara projektets frågeställningar är det viktigt att med hög renhet och specificitet kunna isolera fram cellpopulationer som är involverade in sjukdomsutvecklingen, t.ex. immunceller, stromaceller, osteoklaster och osteoblaster, för att studera hur funktionen hos dessa celltyper påverkas av östrogen. Anslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs stiftelse ger oss möjlighet att köpa avancerat cell-sorteringsinstrument som med flödescytometrisk teknologi kan isolera fram flera olika specifika cellpopulationer med mycket hög renhet och viabilitet i en och samma körning. Cellpopulationerna kan sedan användas för vidare analys i cellkulturer eller med s.k. multi-omicsteknik där cellernas uttryck av gener, protein eller metabolism kan identifieras. Instrumentet ger oss möjlighet att kartlägga hur de individuella cellpopulationernas funktioner påverkas av östrogen, och därmed definiera molekylära mekanismer involverade i östrogens skyddande effekt vid artrit och inflammations-inducerad osteoporos.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Efter klimakteriet ökar risken för kvinnor att utveckla både ledgångsreumatism och benskörhet. Behandling med östrogen hjälper men medför risk för allvarliga bieffekter. Därför vill Ulrika Islander bidra till utvecklingen av nya läkemedel med östrogenets goda verkningar, men utan de negativa. 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till en cellsorterare som effektiviserar hennes forskning.
Twittra det här

Citat

Så länge Th17-cellerna stannar kvar i lymfkörtlarna är allt lugnt. Det är när de vandrar ut i kroppen som både leder och skelett påverkas. Vi vet att östrogen får Th17-cellerna att stanna i lymfkörtlarna och nu ska vi ta reda på mer detaljer kring östrogenets inverkan.
, säger Ulrika Islander, docent vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet.
En hypotes är att östrogen påverkar förflyttningen av Th17-celler ut ur lymfkörtlarna genom att det skickar en signal till stromacellerna att producera mer eller mindre av någon viss molekyl. Just nu undersöker vi en möjlig sådan molekyl.
säger Ulrika Islander.
Den nya cellsorteraren sorterar cellerna effektivt, specifikt och sterilt. Till skillnad från en vanlig flödescytometer, som enbart identifierar olika cellpopulationer, placerar den flödescytometriska cellsorteraren dessutom olika celltyper i olika rör. Därmed kan vi odla de olika celltyperna vidare. I cellodlingen kan vi sedan stimulera stromacellerna med östrogen och undersöka vad som händer och vilka molekyler de producerar.
säger Ulrika Islander.