Så firar vi jul: Gudlösa svenskar, redlösa danskar och lata norrmän

En ny studie om jultraditioner i Norge, Sverige och Danmark avslöjar sanningar om skandinaverna. Svenskarna är minst religiösa, danskarna älskar alkohol och norrmännen har nästan helt slutat dansa kring granen. Men det alla har gemensamt är fokuset på julklapparna.

På uppdrag av Skandinaviens största leverantör av julklappar, danska PresentBolaget, har YouGov frågat svenskarna, norrmännen och danskarna om deras jultraditioner. Resultatet bjuder på en del överraskningar, men bekräftar även många fördomar.

Medan sex av tio danskar och norrmän anser att religion bör ha en given plats under julen så avvisas den av nästan lika många, 56 procent, av svenskarna. Traditionsexperten Mattias Axelsson nämner den snabba moderniseringen av Sverige som en bidragande faktor till svenskarnas sekulära förhållningssätt till jul:

– Sverige brukar räknas som det minst religiösa landet i världen. Många svenskar “tror på något”, men majoriteten vill inte definiera sig som till exempel ”kristna”. Det avspeglar sig i julfirandet där typiskt religiösa inslag som att gå på midnattsmässa, läsa ur julevangeliet eller ha julkrubba stadigt har minskat under lång tid. Andra, mer sekulära inslag, har däremot en fortsatt stark ställning, säger Mattias Axelsson.

Nikolai Kiim, grundare av PresentBolaget, som under de senaste åren expanderat till Sverige och Norge, säger att undersökningen har tagit avstamp i en nyfikenhet för andras tankar om julens betydelse.

– Det finns något spännande i att få bättre koll på skillnader och likheter i hur vi firar jul. De gamla traditionerna med sina många budskap ger en inblick i hur vi tänker. Det jag själv fastnade särskilt för är att cirka tre fjärdedelar av alla skandinaver ser fram emot julen, och att ännu fler gillar att ge än att få, säger Nikolai Kiim.

Danska föräldrar håller hårdare i plånboken
Förutom några enstaka avvikelser är svenskarna, norrmännen och danskarna överens om en tradition: julklapparna. Danskarna bryr sig dock mindre om klimatavtryck medan svenskarna i högre utsträckning vill se gåvan producerad av hållbart material. I Norge och Sverige skämmer man bort barnen med en julklappsbudget runt 2000 kr per barn medan danska barn får nöja sig med julklappar för 800 kronor.

När det kommer till julklapp från arbetsgivaren är skandinaverna överens om att det är ett presentkort man vill ha och att det är betydelsefullt att få en julklapp av sin arbetsgivare.

PresentBolagets undersökning visar dock att norrmännen inte är lika bortskämda med gåvor på jobbet som sina skandinaviska grannar:

– I Danmark och Sverige är företagets julklapp del av både en tradition och en slags personalomsorg. I Norge är det däremot något som växt fram under de senaste åren, vilket gjort att vi också sett vår norska investering ta fart, säger Nikolai Kiim.
 

Men vad betyder ordet julklapp? Traditionsexperten Mattias Axelsson förklarar:

– Julklappen har en lång historia i Sverige, men namnet antyder att det från början inte var en inslagen gåva som vi idag tänker oss den. Klappen är helt enkelt en knackning på fönstret innan man kastade in en retfull “gåva”. Sedan var det främst bland de övre klasserna som bruket att ge varandra riktiga gåvor kring jul etablerade sig på 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick traditionen inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade och fler kunde köpa julklappar att dela ut på julaftonens kväll, säger Mattias Axelsson.
 

Olikheter: Alkohol, klimatsmart mat, dans kring granen och Kalle Anka
Enligt PresentBolagets undersökning dricker danskarna mer alkohol under julen än svenskarna. Endast 26 procent av svenskarna ser alkoholkonsumtion som en väsentlig del av firandet, medan siffran i Danmark är så hög som 34 procent (och motsvarande i Norge 30 procent).

I medvetna klimattider är det traditionella julbordet rena rama miljöbomben, och här kan nästan varannan (43%) svensk tänka sig en klimatsmartare meny, t ex vegetariskt mat på julbordet. Detta klimatinitiativ ratas dock  av danskarna  och norrmännen där endast 21 respektive 22 procent kan tänka sig klimatsmartare julmat.

I hela Skandinavien illustreras julen ofta genom dans kring granen. En tradition som verkar vara störst bland danskarna, där två av tre dansar i ring under julafton, men endast 7 procent av svenskarna och respektive norrmännen. Både danskarna och norrmännen ligger dock i lä när det kommer till att ta del av traditionella julprogram, där hela 65 procent av svenskarna fortfarande slår på Kalle Anka och hans vänner 15:00 den 24 december.

– Just “Kalle Ankas jul” är en av de märkligaste traditionerna vi har i Sverige. Det var 1960, när teven var ny i Sverige, som man introducerade en timmes tecknat på julafton. Det går snabbt för programmet att etablera sig som en tradition även om det är under de första två årtiondena är stora förändringar i vilka kortfilmer som visas. Det är faktiskt bara tre av inslagen som är med idag som visats varje julafton sedan 1960, säger Mattias Axelsson.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av YouGov på uppdrag av PresentBolaget i Norge, Danmark och Sverige med 1 000 respondenter i varje land.

Tidigare nyheter från julundersökningen
- Ensamheten är störst bland unga under julen
- En av fem ser fram emot en intim jul
- Tvång eller trend? Svenskarna väljer en sparsam jul
- Få svenskar överger välgörenhet i jul
- Hälften av Sveriges husdjur kan förvänta sig en julklapp
- Din julmat visar var du bor
- Så vill svenskarna fira en hållbar jul
- Det här de yrkena som svenskarna tycker förtjänar en extra julklapp i år
 

För mer information, vänligen kontakta:
Fredrik Pallin, presskontakt, +46 708-114 115
fredrik@pallin.net
Pressrum: https://news.cision.com/se/presentbolaget