Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får inte anpassad undervisning

Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får inte alltid anpassad undervisning. Det finns också brister i det stöd som de har rätt till. Det visar Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i 21 grundskolor.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en dold funktionsnedsättning som kan leda till betydande problem i skolan, eftersom det skrivna ordet är centralt vid kunskapsinhämtningen i så gott som alla ämnen.

-  Alla elever har rätt till en god utbildning utifrån sina förutsättningar och behov. Tyvärr visar granskningen att arbetet med att anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inte alltid genomsyrar alla ämnen och årskurser, säger Anna Löfström, undervisningsråd Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen.

Det är viktigt att lärarna har kompetens för att anpassa den dagliga undervisningen inom klassens ram. Det finns lärare som är framgångsrika och man måste ta tillvara deras kunskap i skolorna. På så sätt kan man utveckla kompetensen bland alla lärare.

Tidiga och välfungerande insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är avgörande.

- Det är viktigt att skolorna uppmärksammar problemet och att det finns kompetens att möta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att ge dem rätt stöd, säger Anna Löfström.

De slutsatser av granskningen som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

Anpassad undervisning
Anpassningen av undervisningen behöver utvecklas i nästan samtliga granskade skolor. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan ha begränsade möjligheter att läsa, skriva och samtala om olika typer av texter. Tekniska hjälpmedel används endast i begränsad omfattning som en del i anpassningen av undervisningen i alla ämnen. I många av skolorna anpassas undervisningen främst utanför den ordinarie klassen, trots att det i första hand ska ges inom den ordinarie klassens ram.

Särskilt stöd
I drygt en tredjedel av skolorna får eleverna särskilt stöd endast i några ämnen. De åtgärdsprogram som har utarbetats har i flertalet av skolorna bristande kvalitet.

Lärarnas behov av kompetensutveckling
För att lärarna i såväl tidigare som senare årskurser ska kunna möta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver de, i de flesta av verksamheterna, få ökad tillgång till kompetensutveckling inom området.

Att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
I skolorna finns olika system för att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Elever i vissa skolor behöver inte vänta alls på utredning, medan väntetiden på andra håll kan vara mer än årslång.

De råd och rekommendationer som de fördjupade utredningarna av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi resulterar i, får tydligt genomslag i verksamheten i endast hälften av skolorna.

Att följa upp måluppfyllelsen för eleverna
Två tredjedelar av skolorna behöver utveckla arbetet med att på skolövergripande nivå följa upp och analysera måluppfyllelsen för alla elever, inklusive elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Goda exempel
På både skol- och lärarnivå finns även exempel på hur skolorna arbetar för att utforma och anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

• Lärare som aktivt arbetar med att möta eleverna utifrån deras förutsättningar och behov samt anpassar undervisningen inom ramen för elevernas ordinarie klass.
  
• Under en lektion fick eleverna en muntlig genomgång som kompletterades med bilder. Eleverna hade möjlighet att reflektera och diskutera problem inom områden som behandlades. Läraren erbjöd även de som ville att få renskrivna anteckningar om det som togs upp under lektionen.

Skolinspektionens granskning
Skolinspektionens granskning omfattar årskurs 1-9 i 21 grundskolor, 18 kommunala och tre fristående, i 21 kommuner: Ale, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Flen, Göteborg, Halmstad, Härnösand, Höganäs, Katrineholm, Landskrona, Leksand, Lomma, Norrköping, Sandviken, Stenungssund, Stockholm, Sundsvall, Uddevalla, Vellinge och Ängelholm.

• Syftet har varit att undersöka om elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får en likvärdig utbildning och möjligheter att nå nationella mål.
• Granskningens resultat är inte generella för alla grundskolor i landet, men ger exempel på brister och väcker frågor som kan bidra till att skolor generellt kan förbättra situationen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
• Granskningen grundas på dokumentstudier, observationer och intervjuer med rektorer, lärare, elever, föräldrar och huvudmän.
• Skolbesöken gjordes under maj 2010 till och med oktober 2010.

För information
Anna Löfström, undervisningsråd, 08-586 080 58.

Presskontakt
Joanna Abrahamsson, pressekreterare, 08-586 082 48.  

Ladda ner
Skolinspektionens kvalitetsgranskning kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/dyslexi

Taggar: