Dela

Om oss

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Kontakt

  • Statens fastighetsverk
    S:t Paulsgatan 6, Stockholm
    010 478 70 00
    http://www.sfv.se/
  • Åsa Carlberg

    Pressekreterare


    010 478 76 00
    070 333 71 87
  • Citat

    - Vi har även tidigare arbetat med radonsänkande åtgärder på slottet men i år har arbetet intensifierats. Bland annat har vi tätat sprickor i grunden, ersatt äldre radonfläktar med nya med större kapacitet, satt in fler radonfläktar med fler sugpunkter, bytt ut golv så att de nu ventileras med radonsäker duk och tätning, ökat tilluften via fönster samt kompletterat med fler tilluftskanaler.
    Greger Bülow, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk
    - Årets mätningar visar att de omfattande insatser som genomförts haft en god effekt då vi i många mätpunkter har en avsevärd sänkning av radonvärdena. Dock ser vi att vissa noder ännu inte har kommit ned till de värden vi jobbar mot. Här kommer vi att fortsätta arbetet med vår åtgärdsplan och kompletterande mätningar tills vi når ett fullgott resultat.
    Mathias von Schlieben, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    - Trots att den tillfälliga byggnaden varit en tillgång har den inte svarat upp vare sig mot besökarnas eller verksamhetens behov. Att vi nu lämnar in en bygglovsansökan gällande en funktionell permanent besökspaviljong känns därför bra och efterlängtat. Den nya paviljongen kommer att bli ett viktigt tillskott till trädgården och stärka besöksmålet.
    Mathias von Schlieben, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    - Den byggnad vi nu söker bygglov för är lågmäld i sitt uttryck och förhåller sig fint till den kulturhistoriska miljö som Linnéträdgården utgör. Samtidigt är det också, då man bygger nytt i den här typen av miljöer, viktigt att visa att det är en byggnad från vår tid - att den nya paviljongen blir en berättande årsring från 2000-talet precis som orangeriet är en årsring från tidigt 1800-tal och bostadshuset en från mitten av 1700-talet.
    Malin Lindström, kulturmiljöspecialist vid Statens fastighetsverk
    - Utöver att det finns ett stort intresse för Linné och hans verk upptäcker allt fler hur viktigt och roligt det är att odla och hur bra de mår av att vistas i gröna miljöer. Linnéträdgården är utan tvekan en av Sveriges mest intressanta trädgårdar och en stor inspirationskälla för många. Med en ordentlig och funktionell besökspaviljong kan vi nu ge våra besökare ett värdigt välkomnande samtidigt som vår personal får det utrymme de behöver.
    Lotta Saetre, kommunikatör vid Uppsala universitet
    - Skansen Kronan är en viktig byggnad för Göteborg. Dess omgivningar på Skansberget med sin vackra utsikt lockar många göteborgare året runt. Tillgängligheten till skansen har dock begränsats då det från 1990-talet fram tills nu bara funnits en utanpåliggande plattformshiss, en hiss som under senare år bara fått användas för varor. Att vi nu - tillsammans med vår slottsarkitekt Mikael Nädele - lyckats hitta en dold hisslösning som tillgodoser moderna krav på tillgänglighet och arbetsmiljö men också bibehåller kulturvärdet känns väldigt bra.
    Maria Hallberg, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    Hur vi och våra samarbetspartners än vände och vred på frågan kom vi fram till att en ny invändig hiss skulle ha för stor visuell och praktisk påverkan på den för besöksmålet så viktiga rumsligheten. Lösningen blev istället att förlägga hissen i den 4-5 meter tjocka yttermuren. En variant som tidigare testats i Göteborgs äldsta byggnad, Kronhuset från 1640-talet.
    Dan Andersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
    - I ett schakt i muren monteras en stålkonstruktion som tar murverkets plats och ger rum för hisskonstruktionen. Utvändigt påverkas muren inte annat än i markplan där vi behöver lägga till en ny tillgänglig entréport. I detta läge är hissen genomgångsbar vilket gör att öppningen även fungerar som ytterligare en utrymningsväg.
    Dan Andersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
    - Huset stod klart 1916 och har ett stort renoveringsbehov eftersom ingen mer omfattande upprustning har gjorts sedan dess. Redan för hundra år sedan talade man om att man var trångbodda. Nu känns det bra att kunna skapa en bättre arbetsmiljö med mer väldisponerade lokaler, byta uttjänt teknik och göra huset mer tillgängligt.
    Charlotta Andersson Lund, Statens fastighetsverk, projektägare för renoveringen
    - Renoveringen av Botanhuset välkomnas stort av oss som arbetar där! Och detta gör vi utifrån två aspekter. Den ena aspekten är att vi äntligen får en bra arbetsmiljö. Den andra aspekten att växtsamlingarna, som har väldigt ont om utrymme, nu får en mycket bättre förvaring. Möjligheterna att förvalta växtsamlingarna för framtiden ökar avsevärt. Det är med hjälp av denna viktiga samling som vi bedriver forskning i världsklass. Forskningen går ut på att studera växt- och svampvärldens mångfald och släktskapssamband för att förstå hur allt hänger ihop i naturen.
    Mia Ehn, tillförordnad enhetschef vid Naturhistoriska riksmuseet
    - Arbetsmiljön och säkerheten är väldigt viktig precis som i alla SFV:s pågående projekt. Vi måste därför ha en särskild pandemianpassad krisplan och tydliga regler och rutiner för hur projektet ska drivas.
    Charlotta Andersson Lund, Statens fastighetsverk, projektägare för renoveringen
    - Det handlar om att hitta en bra balans mellan bevarande och funktionalitet. Nu ska det pampiga trapphuset med trappsteg i kalksten få en rejäl ansiktslyftning. Eftersom vi ska flytta hissen för att göra byggnaden mer tillgänglig och bygga ett stort fläktrum behöver vi riva och utföra en hel del komplexa konstruktioner. Vi kommer också att byta ut skåp på ett varsamt sätt och sätta in nya, mer funktionella.
    Mikael Lindberg, Statens fastighetsverk, projektledare för renoveringen av Botanhuset
    - Uppsala slott, som redan i dag hyser konstmuseet, är en av Uppsalas främsta symbolbyggnader och har som sådan stor potential att vidareutvecklas, både vad gäller byggnaden och grönområdet runt slottet. Vi har under många år arbetat med idéer gällande ett utvecklat konstmuseum. Genom förstudien kan vi nu visa upp hur fint resultatet skulle kunna bli.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk
    SFV är landets största hyresvärd av besöksmål med stor erfarenhet av besöksmålsutveckling. Symboliken i platsen, integrationen mellan det historiska arvet och en nyskapande utveckling kan bli så bra att det också skulle locka en internationell publik.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk
    - Mellan museets två huvudavdelningar skapas ett användbart rum med ett generöst fönsterparti från golv till tak. Här kommer man att kunna erbjuda utställningar men också andra typer av arrangemang eller evenemang. Denna rumslänk har utblickar mot såväl norr som söder. Mot norr ser du borggården, Gunillaklockan och Domkyrkans torn medan du om du blickar mot söder ser Slottsparken och Kung Jans väg.
    Mathias von Schlieben, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    - Trappan blir ett viktigt nav. Utöver sin självklara användning som trappa är tanken att den också ska kunna användas som en läktare från vilken du ska kunna ta del av föredrag, konserter eller olika typer av konstupplevelser. En annan plats jag särskilt vill höja i vårt förslag är museets tornrum. Här skulle Uppsala kunna få ett unikt publikt rum av internationell klass.
    Mathias von Schlieben, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    - Att bevara och utveckla byggnader med högt kulturhistoriskt värde är något Statens fastighetsverk har stor erfarenhet av. Renoveringen och ombyggnaden av Nationalmuseum är ett bra exempel, Borgholms slottsruin och Kalmar slott ytterligare två. I Uppsala blev vi klara med renoveringen och ombyggnaden av Carolina Rediviva 2019 och en omfattande renovering av Gustavianum är påbörjad. Att få gå vidare med Uppsala slott ligger helt i linje med vad vi önskar göra. Vi har inom SFV den bästa kompetensen för att skapa nytt på historisk grund. Uppsala konstmuseum i Uppsala slott skulle kunna bli en ny nationell tillgång med internationell betydelse.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk
    - För att tillvarata Universitetshusets unika värden och samtidigt utveckla det så att det även framgent upplevs som universitetets hjärta, krävs en genomgripande renovering. Vi ser fram emot att nu gå vidare med en fördjupad förstudie och att tillsammans med Lunds universitet söka de lösningar som är genomförbara och som krävs för att ta universitetsbyggnaden in i framtiden.
    Cecilia Brännvall, projektägare vid Statens fastighetsverk
    - Exakt hur Universitetshuset ska renoveras och utvecklas får vi återkomma till, det ska förstudiearbetet visa. Vårt mål med omvandlingen är dock att Universitetshuset ska öppnas upp och bli ett än mer levande hus. Ett självklart nav för studenter och för besökare som vill veta mer om Lunds universitet, dess forskning, utbildning men också om dess rika historia.
    Bo Ahrén, vicerektor och tillika ordförande i projektets styrgrupp
    Fynden som nu gjorts kan tillhöra byggnadsdelar i den sedan länge rivna borganläggningen som innehöll ärkebiskopsresidenset.
    Stefan Larsson, projektledare på Statens fastighetsverk
    - De golv och murar som framkommit i samband med schaktningsövervakningen är unika, eftersom det är ovanligt att så intakta medeltida lämningar finns bevarade i en stående senare tillkommen byggnad.
    Aja Guldåker, Kulturens arkeologer, projektledare för utgrävningarna av Kungshuset
    - När vi utförde provborrningarna var det plötsligt något som tog stopp. Samma sak inträffade på tre ställen på ungefär 2,7 meters djup under vallytan. För att förstå vad det kunde vara gjordes provtagningar av en typ som kallas för mullvad. Borrkärnan som vi då fick upp visade att stoppet orsakats av ett tegelvalv.
    Ulrika Gräns, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
    - Vi hade förstått att det skulle kunna finnas oåtkomliga och delvis igenfyllda kasematter i det här läget. Samtidigt känns det naturligtvis både stort och spännande när det visar sig stämma, att hitta en kasematt som troligen är från Gustav Vasas tid.
    Ulrika Gräns, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
    - Utöver det spännande fyndet vet vi nu vad vi behöver göra för att skapa ett bra skydd för att förhindra att vatten mot kasematterna läcker in, ett arbete som kommer att ta vid under de närmaste åren.
    Ulrika Gräns, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
    - Som statlig förvaltare anser vi att det är nödvändigt att hitta en bra balans mellan olika intressen och nyttigheter. Marken vi förvaltar tillhör alla medborgare. Jag är stolt över vår strategi där vi lyckats kombinera en tillräckligt god ekonomi i vårt skogsbruk samti-digt som vi avsätter stora områden med höga naturvärden för biologisk mångfald, ge-nomför åtgärder som gynnar rennäringen och områden som vi människor behöver för vår rekreation.
    Jan Olov Westerberg, fastighetsdirektör SFV
    - SFV har skapat en ny modell för att i den operativa planeringen av skogsbruksåtgärder hela tiden ha koll på var hänsyn och naturvårdsåtgärder gör störst nytta för att stödja den gröna infrastrukturen på landskapsnivå. Arbetet rimmar också väl med SFV:s övergripande vision för vårt skogsbruk att förvalta statens skogar och marker långsiktigt hållbart för att skapa största möjliga samhällsnytta.
    Lars Lodin, fastighetschef SFV Skog
    - Hyggesfritt skogsbruk är ett vitt begrepp men gemensamt för samtliga tolkningar är att där man utfört en .hyggesfri åtgärd har man alltid ett mer eller mindre tätt trädskikt kvar. Det vill säga att området aldrig är helt kalavverkat
    Irene Sivertsson, naturvårdsspecialist SFV Skog
    - I våra entreprenader har vi haft glädjen att arbeta med mycket erfarna stenläggare. Resultatet har blivit väldigt bra. Allt görs dessutom med fokus på hållbarhet. Exempel på det är att vi har återanvänt mycket av den sten som använts och att belysningen har bytts ut till LED. Vi har också kompletterat med mer ljus för att öka tryggheten efter mörkrets inbrott.
    Ulrika Nylander, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    - Helheten och upplevelsen av Riddarholmen är fortsatt genuin trots stora ombyggnadsarbeten. Det är verkligen en plats där det är lätt att känna historiens vingslag. Det fina markarbetet med stenläggningen som nu är klart bidrar absolut till detta.
    Ulrika Nylander, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    - Det känns bra att vi har kommit så här långt. Nästa steg blir att under den kommande en och en halv månaden bit för bit bygga upp en helt ny obelisk på sin gamla plats på Slottsbacken invid Storkyrkan.
    Magnus Roos vid Statens fastighetsverk, projektledare för renoveringsarbetena vid slottet
    - Obelisken består av 17 granittrummor och väger sammanlagt cirka150 ton. Postamentstenen med sina 40 ton är det tyngsta blocket. Det finns flera utmaningar i att hantera stenblock av denna storlek och tyngd vid demontering, sågning, passning och montering. Nu fortsätter vi monteringen. I sommar ska vi ha den nyrenoverade obelisken tillbaka på sin plats.
    Magnus Roos vid Statens fastighetsverk, projektledare för renoveringsarbetena vid slottet
    - Närsholmen är både naturskyddsområde och ett Natura 2000-område vilket krävt en extra försiktighet i val av verksamhet. Lösningen med vandrarhem känns perfekt. Det är en lagom lågmäld verksamhet samtidigt som den ger allmänheten full tillgång till platsen.
    Jan Olov Westerberg, fastighetsdirektör vid Statens fastighetsverk
    - Det är en fantastisk plats. Vi letar hela tiden efter boenden som är genuina, hållbara och personliga. De som har det där lilla extra och på så sätt skapar förutsättningar för fler att upptäcka hela Sverige. Närsholmen har allt detta och det är viktigt för oss att platsen även i framtiden bjuder in till besök, vare sig du sover över eller inte.
    Magnus Häggström, chef för STFs anslutna boenden
    - Närsholmen är en av Gotlands vackraste platser. Att tillsammans med STF kunna erbjuda gäster en logianläggning på fyrplatsen är en dröm. Vi kommer att utveckla verksamheten varsamt, med stor hänsyn till naturen och de gamla byggnaderna. Här ska man komma ner i varv, vandra på de savannlika ängarna och äta middag på kalkstensstranden.
    Martin Lindström, värd för STF Närsholmen Fyr & Logi
    Skeletten är begravda i fjorton lager ovanpå varandra på båda sidor om muren. Graven kan innehålla de äldsta skeletten som påträffats vid en arkeologisk undersökning av en medeltida begravningsplats i Stockholm. Det som talar för det är att man under graven funnit mynt från 1354 till 1361, präglade under Magnus Erikssons tid.
    Agneta Flood, projektledare och osteolog
    Vid en preliminär översikt verkar de flesta av skeletten vara unga kvinnor, mellan 20 och 25 år, en del är också barn. Kropparna har inte begravts i kistor utan har varit svepta i tyg. Här begravdes de fattiga medan bättre bemedlade kunde köpa sin plats inne i kyrkan. Under medeltiden kallades kyrkogården nordöst om Storkyrkan ”Helvetet” i folkmun, så man kan ju tänka sig att det inte var en eftertraktad plats att vila på.
    Agneta Flood, projektledare och osteolog
    Fynden är unika och kan berätta mycket om hur de medeltida stockholmarna levde. Men det finns ännu inga beslut om när och var en återbegravning kan ske. Tidigare har skelett återbegravts på både Norra kyrkogården och Skogskyrkogården, vilket kan vara en möjlighet.
    Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm
    Vid ett antal tillfällen har vi hamnat fel då vi bilat eftersom de relationsunderlag och äldre ritningar vi haft tillgång till inte har visat sig stämma överens med verkligheten. Detta har gjort ett redan tidspressat projekt än tuffare.
    David Stockman, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    Att stamrenovera en så pass gammal byggnad som Dramaten på sju månader är en utmaning. Såväl detta som de extraprojekt vi genomfört har gått bra. Det handlar inte om en totalomgörning och ska inte jämföras med årslånga renoveringsprojekt. Vi hoppas och tror dock att såväl publik som personal kommer att uppskatta de åtgärder som gjorts.
    David Stockman, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
    I hemställan presenteras ett förslag för ombyggnad av Operahuset som visar att det är möjligt att genomföra projektet i linje med regeringsuppdraget. Det är en utmaning att genomföra större ombyggnader i statliga byggnadsminnen eftersom det ställs särskilda krav för denna typ av byggnader och dessutom gängse krav för nyproduktion.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör för Statens fastighetsverk
    Detta ska dock ses i ljuset av hållbarheten i att verksamheten kan fortsätta att utvecklas i Kungliga Operan och skapa glädje och delaktighet under många år framöver. Målet är att en Ny Opera i Operan ska hålla i minst 100 år till när projektet är slutfört.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör för Statens fastighetsverk
    Operahuset från 1898 är en vacker byggnad, men den svarar tyvärr inte upp mot dagens arbetsmiljölagstiftning. Det här förslaget förbättrar vår arbetsmiljö, samtidigt som vi får en efterlängtad ny scen för barn och unga och nya repetitionssalar för orkestern och baletten. Med en Ny Opera i Operan säkerställer vi en verksamhet med konstnärlig kvalitet på högsta nivå.
    Birgitta Svendén, vd för Kungliga Operan
    Vårt förslag innebär att byggnadsvolymen och ytorna för Kungliga Operans olika verksamheter ökar samtidigt som arbetsmiljön och tillgängligheten förbättras liksom akustiken, både för publik och utövare på scen.
    Kjell-Åke Averstad, projektägare på Statens fastighetsverk
    Den framtagna lösningen ger också möjligheten för Operakällaren att bibehålla motsvarande verksamhet som i dag, något som också har varit väldigt viktigt i arbetet.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör för Statens fastighetsverk
    Vi förstår utvecklingsbehovet för Kungliga Operan och har en bra dialog med Statens fastighetsverk.
    Abbe Ibrahim, vd för Operakällaren AB
    Operan är en av Stockholms äldsta kulturinstitutioner och kan nu få en välbehövlig renovering. Operan kan med förslaget fortsätta att utveckla sin konstnärliga verksamhet bland annat med nya repetitionssalar och en ny scen för barn- och ungdomsföreställningar. Det är glädjande att se att delar av byggnaden som inte tidigare varit publika nu kan blir tillgängliga för stockholmare och besökare. Kungliga Operan har en stark historisk koppling till platsen och det finns ett stort värde att verksamheten kan finnas kvar.
    Joakim Larsson (M), stadsbyggnadsborgarråd
    Verksamhetens behov av att öka de publika ytorna, att förbättra tillgängligheten och att skapa ett fungerande museiklimat - allt med hänsyn till den värdefulla byggnaden - var utgångspunkter som gällde också inför renoveringen av Nationalmuseum. Även om Gustavianum är ett projekt i betydligt mindre skala finns intressanta likheter.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör för Statens fastighetsverk
    Vi försöker göra en dygd av nödvändigheten. Eftersom vi har det hus vi har och ytan i realiteten inte kommer att kunna bli så mycket större, handlar det mycket om vår fantasi - hur vi visar våra utställningsföremål och hur vi varierar det vi ställer ut. Mitt mål är att våra framtida besökare ska komma hit och mötas av en skattkammarkänsla.
    Mikael Ahlund, museichef för Gustavianum
    För att föremålen som visas ska få bästa möjliga klimatförhållanden kommer varje utställningssal att få ett styrt och reglerat klimat. För att åstadkomma detta sätter vi in ett helt nytt ventilationssystem med skjutdörrar i glas i varje salsöppning. Att få till de aggregat och kanaler som krävs för detta utan att påverka byggnadens ursprung för mycket är en stor utmaning.
    Mikael Lindberg, projektledare vid Statens fastighetsverk
    - En speciell och tidlös byggnad. Svenska ambassaden i Berlin känns fortfarande modern rent arkitektoniskt och är samtidigt är ett bra exempel på ett fruktbart samarbete mellan de nordiska länderna.
    Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör för Statens fastighetsverk