Sweden

Dela

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Två projekt beviljas i specialutlysning om lantbrukets djur

Pressmeddelande den 15 mars 2017 Två forskargrupper har beviljats medel från Stiftelsen Lantbruksforskning till nya projekt som ska bidra till en mer hållbar nötkreaturshållning och bättre djurvälfärd. Det ena projektet har som mål att utveckla en metod för att upptäcka ledåkommor hos avelstjurar. I det andra projektet ska forskarna undersöka hur räfflor i golvet påverkar nötkreaturs risk för att halka.Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse har beslutat att bevilja två ansökningar i vinterns specialutlysning om lantbrukets djur. Målet med utlysningen är att forskningsresultaten ska

Fosforbegränsningens effektivitet ska följas upp

Pressmeddelande den 14 december 2016 Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar fem nya projekt inom öppna utlysningens fokusområde klimat & miljö. Ett av projekten ska utvärdera effektiviteten i fosfor- och sedimentbegränsande åtgärder vid vattendrag och i avrinningsområden.Svenska lantbrukare, myndigheter och forskare arbetar tillsammans mot miljökvalitetsmålet ingen övergödning genom att minska förlusterna av näringsämnen och sediment från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och till Östersjön. I Stiftelsen Lantbruksforsknings fosforprogram 2008-2010 beviljades 34 miljoner kronor till

Bättre kunskap om mikrober ska stärka svensk produktion av premiumost

Pressmeddelande den 14 december 2016 Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar sex nya projekt med animalieinriktning inom öppna utlysningens fokusområde livsmedel. Ett av projekten ska visa hur det går att öka tillgången på högkvalitativ mjölkråvara för produktion av premiumost genom bättre kunskap om mikrober i foder, mjölk och ost. Projektet har som mål att stärka lönsamheten genom hela värdekedjan.Den svenska mejerisektorn skulle kunna öka sin produktion och export av långlagrad hårdost, en mejeriprodukt med höga mervärden. En ökad satsning på svensk premiumost kräver dock ökande

Integrerat växtskydd ska möjliggöra odling av vårraps trots jordloppor

Pressmeddelande den 14 december 2016 Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar fyra nya projekt med vegetabilieinriktning inom öppna utlysningens fokusområde livsmedel. Ett av projekten ska förbättra möjligheten att odla vårraps med integrerat växtskydd trots att det saknas effektivt kemiskt växtskydd.Efter att betning med neonikotinoider förbjudits saknas effektivt kemiskt växtskydd mot jordloppor, som är allvarliga skadegörare i vårraps. Följden är att vårraps i princip slutat odlas i stora delar av Sverige. Vårraps har till viss del ersatts av höstraps men det innebär en risk för

Nytt analysverktyg ska stöda lantbrukare som vill investera i teknik för precisionsodling

Pressmeddelande 14 december 2016 Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar fyra nya projekt inom öppna utlysningens fokusområde företagande. Ett av projekten ska leda till ett analysverktyg för att bedöma nyttan av att investera i teknik för precisionsodling.Projektets mål är att utveckla ett analysverktyg som visar den ekonomiska nyttan av investeringar i teknik för precisionsodling på företagsnivå. Med hjälp av verktyget kommer lantbrukare att få ett bättre beslutsunderlag och med större säkerhet kunna bedöma om en investering kommer att löna sig. En modell för ekonomisk utvärdering av

1 miljon kronor till regional lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning beviljar finansiering till fyra forskningsprojekt som får 250 000 kronor vardera i den regionala utlysningen 2015.Forskningsmedel fanns tillgängliga för fyra regioner, från norr till söder. De beviljade projekten kommer att ledas från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Agroväst och Vreta Kluster. Stiftelsen välkomnade ansökningar med inriktning på samverkan mellan forskare, rådgivare och lantbrukare samt med ett uttalat lönsamhets- och tillväxtfokus. Beviljade regionala medel från stiftelsen växlas upp med medel från respektive aktör samt deras regionala

34 miljoner kronor till ny lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning beviljar finansiering till 12 nya forskningsprojekt som får dela på drygt 34 miljoner kronor i den öppna utlysningen 2014.I och med styrelsens beslut om vilka projekt som beviljas medel är det första hela året med stiftelsens nya tvåstegsmodell för att identifiera och finansiera nya forskningsprojekt fullbordat. Den nya tvåstegsmodellen togs fram i nära samarbete med näringen. - Syftet med vår nya modell är att öka den tillämpade forskningen. Ytterst handlar det om att säkerställa näringens tillgång till ny forskningsbaserad kunskap som är användbar i

Ny forskning om kornas golv och gång

Stiftelsen lantbruksforskning finansierar ett nytt projekt om hur golvmaterialens egenskaper påverkar kornas gång. Målet är att förbättra befintliga golv och att ta fram krav på nya golvmaterial som minskar problem med ben- och klövskador. Projektet får 1 380 000 kronor över 2 år.Ett nytt forskningsprojekt ska ta fram en provningsmetodik som kan beskriva hur golvmaterialens egenskaper påverkar kornas gång. Forskarna kommer att göra försök på tio gårdar med betong- eller gummigolv och olika nivåer av renhet. Målet är att kornas golv i framtiden bättre ska uppfylla krav på hygien, friktion

12,8 miljoner kronor till mjölkforskning

Stiftelsen lantbruksforskning beviljar 12,8 miljoner kronor till åtta nya mjölkforskningsprojekt. Målet med forskningen är bland annat bättre juverhälsa, friskare kalvar och förbättrat smittskydd.I vårens utlysning om mjölkforskning får åtta nya forskningsprojekt finansiering. Den röda tråden är forskning om djurskydd och djurhälsa. Forskning som också kommer att leda till ekonomisk nytta för den enskilda mjölkbonden. Två av projekten handlar om juverhälsa och juvereksem. Områden där det finns problem och där ny kunskap kan göra stor nytta. Kontroll av salmonella och bekämpning av

6 miljoner kronor till forskning om råmjölk och friskare kalvar

Stiftelsen lantbruksforskning finansierar två nya forskningsprojekt om råmjölk till kalvar. Målet är friska kalvar och i förlängningen kor med uthållig produktionsförmåga. Projekten kommer att pågå i 3 år och forskarna får dela på 6 miljoner kronor.I det ena projektet ska forskarna ta reda på hur utfodringsrutinen av råmjölk påverkar utvecklingen av bakteriefloran i magtarmkanalen och i andningsvägarna. Bakteriefloran har troligen stor betydelse för kalvens hälsa och tillväxt, en frisk kalv har bra förutsättningar att växa upp till en ko med god produktionsförmåga. -          Vi vet att

Avtal med Buttle kvarn om forskningsfinansiering

Stiftelsen Lantbruksforskning har tecknat avtal med gotländska Buttle Foder & Spannmål om finansiering av forskning. Buttle kvarn kommer att göra avdrag på avräkningen för att samla in medel till Stiftelsen Lantbruksforskning.Pressmeddelande den 4 december 2013 Buttle Foder & Spannmål i Romakloster, ett dotterbolag till AB Johan Hansson i Uppsala, har anslutit sig till stiftelsens insamlingsmodell. Modellen bygger på att de anslutna företagen gör ett avdrag om 0,2 procent på avräkningspriset för spannmål, oljeväxter och trindsäd. De insamlade medlen går till forskning av högsta relevans

60 miljoner kronor till lantbruksforskning

I Stiftelsen Lantbruksforsknings stora höstutlysning finns 60 miljoner kronor tillgängliga för nya ansökningar. 12,5 miljoner kronor är öronmärkta för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion. Sista ansökningsdag är den 1 oktober 2013.Det går att söka medel till nya projekt enligt respektive forskningsprogram inom områdena företagande, kött, potatis, slaktfjäderfä, socker, trädgård samt växtodling. Dessutom är samtliga program öppna för eko-ansökningar. Eko-utlysningen är områdesövergripande och de bästa ansökningarna kommer att beviljas medel oberoende av program. -

Förbättrad avel med redan tillgänglig information

Redan tillgänglig information från automatiska mjölkningssystem kan användas för att förbättra avelsarbetet. I ett nytt projekt ska forskarna undersöka om det går att få fram bättre data om de genetiska förutsättningarna för god juverexteriör – hur mjölkkons juver är format – med hjälp av spenkoordinater och information om genetiska markörer.Genom att studera synliga egenskaper, fenotyper, och jämföra med genetiska egenskaper, genotyper, går det snabbare att få vetskap om ett djurs egenskaper för avel jämfört med den traditionella metoden där till exempel en tjur måste ha fått ett stort

Forskning ska förhindra varmgång i ensilage

Varmgång i ensilage kan leda till förluster, försämrad kvalitet och till att ensilage förstörs. Orsakerna kan vara många och varmgång verkar uppträda närmast slumpmässigt. Ett nytt forskningsprojekt har som mål att ta reda på vad som orsakar varmgången genom att utveckla metoder för att analysera olika mikroorganismers effekt på ensilaget.När en silo öppnas för att ta ut ensilage kommer syre in. Det leder ofrånkomligt till oxidering och till förluster när växtmassa omvandlas till koldioxid och värme. Men det är inte alltid som resultatet blir kraftig varmgång. Trots konstanta rutiner kan

Forskare ska undersöka lokal behandling av klövspaltsinflammation

Forskare vid SVA ska undersöka om det går att bota klövspaltsinflammation hos mjölkkor med lokal penicillinbehandling. Klövspaltsinflammation är vanligt förekommande hos mjölkkor och om den lokala behandlingen visar sig framgångsrik innebär det lägre kostnader, ökad djurvälfärd och mindre risk för resistensutveckling.Mjölkkor som drabbas av klövspaltsinflammation behandlas i dagsläget med penicillin som ges intramuskulärt. Det påverkar hela kon och kräver stora mängder antibiotika med risk för resistensutveckling som följd. Dessutom innebär det en lång karenstid, den period efter

9,6 miljoner kronor till Sverigeförsöken

Stiftelsen Lantbruksforsknings beslutsgrupp för fältförsök har beviljat 9,6 miljoner kronor till Sverigeförsöken. Stiftelsens finansiering består av privata medel från svenska växtodlare. I Sverigeförsöken, som administreras av Hushållningssällskapen, ingår Mellansvenska försökssamarbetet, Animaliebältet, Skåneförsöken och i år även Norrlandsförsöken.Beslutsgruppen för fältförsök beslutade den 20 mars att även 2013 bevilja basfinansiering till Sverigeförsöken. Sverigeförsöken består av ett stort antal regionala fältförsök som samordnas av Hushållningssällskapen. Årets summa på 9,6 miljoner

Lena Strålsjö ny forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

Lena Strålsjö blir ny forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning. Hon kommer närmast från Formas där hon i dag arbetar med samordningsansvar för Formas utlysningar och med särskilt ansvar för livsmedel och miljöföroreningar. Lena Strålsjö börjar på Stiftelsen Lantbruksforskning i augusti.I rollen som forskningssekreterare har Lena Strålsjö varit med och drivit på utvecklingen av nya arbetssätt för att få bättre spridning och genomslag av forskningsresultat i samhället. Arbetet har också inneburit mycket samarbeten och nätverk både nationellt och ute i Europa. Erfarenheter och kontakter

Fler graderingar av gulrost med enklare metod

Gulrostsvampen ställer krav på fler graderingar av angreppen i framför allt vete. Nu ska forskare undersöka om en enklare och snabbare metod gör det möjligt att bättre följa svampens utvecklingstakt och få mer kunskap om olika sorters resistens och olika växtskyddsmedels långtidseffekt.Under två år ska forskarna undersöka om en enklare och snabbare metod att gradera angreppen ger bättre resultat. Metoden mäter inte varje angrepp på samma detaljnivå som dagens mätningar. I gengäld får man genomsnittliga resultat som borde ge en god bild av hur angreppen fortskrider och det till en rimlig

Nytt projekt ska stoppa kålflugan

Forskare ska kartlägga, studera och demonstrera metoder för att hålla kålflugan borta från kommersiell odling av kålrot. Kålflugelarver kan orsaka omfattande skador som leder till kostsamt merarbete eller till att kålrötterna måste kasseras.Målet är att svenska odlare även framöver ska vara konkurrenskraftiga producenter av kålrot av god kvalitet. Forskarna kommer att studera både vilka kända metoder som skulle kunna användas och vilka nya metoder som är på gång inom Europa. I projektet ingår en litteraturstudie, möten med internationella experter och en studieresa till England eller

Mindre antibiotika och bättre ekonomi med friska kalvar från mjölkbesättningar

Genom att bara använda kalvar från virusfria mjölkbesättningar till uppfödning av köttdjur borde det gå att minska antalet sjukdomsfall och därmed användningen av antibiotika, vilket också leder till förbättrad ekonomi. Forskare vid SLU och Svenska djurhälsovården har beviljats medel för att studera dessa effekter.Det är vanligt att luftvägsinfektioner och lunginflammation drabbar nötdjur som föds upp till slakt i Sverige. Sjukdomarna leder till försämrad tillväxt, förlängd uppfödningsperiod och kan orsaka dödsfall bland kalvar. Infektionerna behandlas med antibiotika vilket i sin tur ökar

Storslam för forskning om biogas

5 av 6 nya forskningsprojekt som får finansiering genom Stiftelsen Lantbruksforsknings bioenergiprogram handlar om biogas. I de olika projekten ligger fokus på olika delar av kedjan från råvara, genom process och fram till användning av den färdiga produkten.I projektet ”Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel?" ska Sara Nilsson vid HS Halland ta reda på om det går att utnyttja gödsels benägenhet att skikta sig för att få fram ett energirikare substrat som ger större gasutbyte och mindre transporter. Emelie Persson på BioMil AB ska undersöka om det går att få ut

Forskning ska spara en hacka vid skördetröskningen

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka möjligheterna att minska bränsleförbrukningen vid skördetröskning under svenska förhållanden. Till sin hjälp har forskarna ny teknik som använts i Tyskland för noggranna mätningar av halmhackarnas effektuttag.Problemet som forskarna vill lösa är den allt högre energiförbrukningen, och bränsleåtgången, vid skördetröskning. Orsaken är bland annat att bearbetningen av halmen i skördetröskornas halmhackar har blivit intensivare med tiden. -          Hittills har vi inte haft någon bra metod för att mäta effekten av skötselåtgärder eller anpassning av

Nytt projekt ska bana väg för egen gas i traktorn

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka förutsättningarna för att använda egenproducerad biogas med lägre metanhalt till gårdens traktorer. Om projektet blir framgångsrikt kommer det förbättra möjligheterna att få avsättning för restprodukter, sänka kostnader och ersätta fossilt bränsle.Forskarna som ska genomföra projektet tror att traktorer skulle kunna drivas lika bra, eller till och med bättre, med biogas som har en metanhalt på mellan 80 och 90 procent i stället för dagens 96 till 98 procent. En del av projektet är att ta reda på den optimala metanhalten vid olika förhållanden. -

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Media