En naturlig förklaring till den nedåtgående trenden är givetvis hushållens allt stramare ekonomi på grund av inflationen och räntehöjningarna. Det är dock oroande att kurvan började att peka nedåt redan för sex år sedan, före coronapandemin, då konjunkturen fortfarande var stark.
Trots att ekonomin bromsar in och inflationen stiger ökar nu ändå viljan att ge. Förändringen korrelerar tidsmässigt med invasionen av Ukraina som haft en stor påverkan på oss alla. Vår förhoppning är nu att trenden fortsätter att hålla i sig även på längre sikt.
Siffrorna visar redan nu att vi troligen kommer se en total minskning av insamlade bidrag från privatpersoner för helåret 2021. Det är allvarligt då coronapandemin ökat behovet av hjälp för de mest utsatta. Insamlande organisationer konkurrerar nu om allt färre plånböcker vilket gör långa relationer med befintliga bidragsgivare allt viktigare.
– Vi ser en polarisering av bidrag till välgörenhet med stora förändringar i de grupper som ger mest och minst. Gruppen med minst variationer är personer som ger relativt stora summor på mellan fyra och tio tusen kronor årligen.
– Det blir en stor utmaning för välgörenhetsorganisationerna att vända trenden nästa år och få fler svenskar att ge. Generellt sett är organisationerna duktiga på att kommunicera med sina befintliga givare men det är svårare att nå och påverka dem som inte ger något alls. Det är förenklat två helt olika spår som också kräver olika strategier.