Forskningen är tydlig. De verksamheter som använder intern kommunikation på ett strategiskt sätt är också mer framgångsrika.

Problemet är att ledningsgruppen inte förstår värdet av intern kommunikation som ett strategiskt ledningsverktyg.

Välfärdsbrott är inte bara ett statligt problem. Det handlar om hur vi förvaltar medborgarnas pengar och deras tillit. Kommuner har flera verktyg för att försvåra för kriminella – men arbetet måste prioriteras och ges rätt förutsättningar.

Kommunerna är en del av både problemet och lösningen. Utan ett tydligare ansvar riskerar vi att undergräva rättssäkerheten och förtroendet för den lokala demokratin.

Det är hög tid att fokusera mer på att förändra chefers förutsättningar att skapa ett både hållbart och högpresterande ledarskap i organisationerna. Chefer behöver hållbara strukturer för att vara hållbara ledare.

Vi har sett rapporter om elevers försämrade läsförmåga under många år. Då kan vi inte förenkla och sänka nivån. Vill vi att fler unga ska ges bättre förutsättningar för arbete och vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle måste vi också stötta dem att bli bättre läsare.

Vi måste våga prata om elever med svag teoretisk begåvning för att kunna ge dem den undervisning de har rätt till.

När vi har en elev som aldrig kommer kunna nå E måste vi tänka om. Strunta i betygskriterierna och fokusera istället på vad eleven behöver lära sig för att bli en självständig individ och vilken livskunskap som är viktig att lära sig i det här ämnet.

Vi lever i ett krävande informationsbrus. Om vi vill nå fram med våra texter måste vi hjälpa våra läsare genom att vara tydliga och relevanta. I boken kombinerar jag klarspråk med praktiska grepp från copywriting och strategisk kommunikation.

Vi behöver bli bättre på att använda resurserna så att vi skapar värde för dem vi finns till för. Styrningen och ledarskapet behöver förändras och i högre grad utgå från att medarbetare kan och vill ta ansvar för att utföra ett bra arbete även utan detaljstyrning och hård kontroll. Dessutom behöver vi bli bra på att skapa delaktighet och reell inkludering.

En riktigt bra lektion är när du får eleverna att känna engagemang och nyfikenhet. Det är en lektion där alla elever är med och känner att de kan.

Magin ligger inte i att kunna lära ut, utan att få eleverna att lyssna och ta in kunskapen. Det är det som är det svåra.

Det kan vara obekvämt att utmana sig själv och sin undervisning, men det är nödvändigt för att kunna utvecklas.

Känslor och tillfälligheter påverkar vårt beslutsfattande mer än vi vill tro, något som gång på gång har förundrat mig. Därför är det viktigt att vi får en djupare och konkret förståelse för varför beslut blir som de blir och hur man skapar bättre förutsättningar för att fatta kloka beslut i en komplex verklighet.

I min bok tar jag ett helhetsgrepp kring ett ledarskap som inte enbart handlar om att driva förbättringsarbete eller att hantera förändringar, utan också om att främja innovation. Det handlar om hur ledare kan skapa miljöer där nya idéer får växa fram och där innovation inte betraktas som ett avgränsat projekt, utan som en naturlig del av verksamhetens utveckling.

Med mikromeriter kan ansvariga chefer vara säkra på att medarbetarna har de språkliga kunskaperna som behövs. Det skapar en trygghet för alla.

Genom att arbeta med mikromeriter blir det tydligare för deltagare och beställare av utbildningen vad som förväntas uppnås.

Idag behöver allt fler lära nytt och då blir det extra viktigt att kunna verifiera sina kunskaper. Det ökar möjligheterna för individen och ger arbetsgivaren en trygghet.

Berättelsen om rättshaveristiskt beteende är en absurd historia som inte är allmänt känd. Detta är min berättelse.

Det specialpedagogiska arbetet bör vara en naturlig del i att leda och driva en högkvalitativ förskola.

Att främja barns hälsa och lärande i förskolan är inte bara en pedagogisk uppgift. Det är ett långsiktigt samhällsprojekt.

Tänk på den här boken som din dialogpartner i arbetet. Någon att bolla tankar med när du och dina kollegor sitter och skissar på hur ni ska ta er an insatser utan behovsprövning. Vi kommer att guida dig genom lagtext, förarbeten och praktiska exempel – men framför allt kommer vi att hjälpa dig att hitta ert sätt att hantera den här förändringen.

Lärare har en skyldighet att sätta sig in i AI för att kunna ge eleverna det de behöver.

Ett speciellt stort ansvar vilar på svensklärarnas axlar, för det är i svenskämnet som elevernas språkfärdigheter ska utvecklas.

Om du gång på gång fastnar i reaktionsmönster som sliter på dig och ditt ledarskap och om du dessutom bär med dig det hem då är det dags att agera.

Om det framför allt är dina egna reaktioner, som konflikträdsla, behov av överdriven kontroll eller svårigheter att delegera som ställer till det, då gäller det att rikta blicken inåt och börja arbeta med sig själv.

När du förstår dina egna reaktionsmönster kan du börja förändra dem och på så vis leda andra med trygghet och tydlighet, och själv må bättre.

Genom att medvetet välja bort det som inte längre ger värde frigör vi tid, minskar stress och skapar utrymme för det som verkligen gör skillnad.

Min ambition har varit att göra en uppslagsbok som ger snabba svar om socialtjänstens arbete och som gör praktisk nytta i det vardagliga arbetet.

Ett systematiskt kvalitetsarbete behöver alltid ha barnens lärande och utveckling i fokus, annars leder det inte till något större värde.

Om vi ständigt arbetar med att utveckla arbetet i verksamheten stärker vi också personalens kompetens och förmåga. Det kommer att gynna barnens lärande.

Kunskap och förmåga att prata om känslor, relationer och normer är viktigt för att må bra som tonåring, och som vuxen.

Undervisningen ger ungdomarna verktyg att förstå och respektera både sina egna och andras gränser.

Forskning visar att de som får undervisning i sexualitet också har en större förmåga att ge och ta emot samtycke. Det förebygger övergrepp."

Med utmärkelsen Årets Förskolekraft vill vi uppmärksamma och fira de många skickliga pedagoger och rektorer som är verksamma i förskolan. Louise Petersson är en strålande förebild bland dessa.

Jag känner mig tacksam, hedrad och stolt. Den här utmärkelsen betyder väldigt mycket. Det är en bekräftelse på att mitt arbete är betydelsefullt och att vi alla inom förskolan har möjlighet att göra skillnad.

Ledarskap handlar om att både leda och samspela.

Min bok bygger på tanken att vi kan bygga ett psykologiskt immunförsvar. Det kan inte ta bort problem, hinder, påfrestningar eller stress, men det kan lindra deras effekter. Det ger oss möjlighet att stanna upp, hämta ny kraft och gå vidare för att kunna fortsätta göra det vi finner meningsfullt.

Genom att förena kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap får vi en ökad förståelse för elevers lärande och skolsituation.

Vi behöver ge alla elever en chans till lärande. Då måste vi också göra undervisningsinnehållet inkluderande för fler elever och variera undervisningen.

Alla elever har olika förutsättningar för att lära, som vi kan förstå utifrån området kognition. Vi behöver därför variera och justera undervisningen.

Chefer ska inte ställa diagnoser eller behandla medarbetare. De ska skapa förutsättningar för ett stödjande bemötande och en arbetsmiljö där varje medarbetare kan prestera utifrån sina förutsättningar.

Ju bättre förutsättningar vi kan skapa för medarbetarna, desto bättre jobb kan de göra. Det leder till en mer kvalitativ undervisning och ett bättre resultat för eleverna.

Jag hoppas att fler kan se arbetsmiljöarbetet som en naturlig del i verksamhetens arbete. Det handlar om att skapa förutsättningar. Hälsa och välmående leder till kvalitet och resultat.

Information som förmedlas via traditionella medier väger ofta tyngre, skapar förtroende och når fler än det som delas via egna eller köpta kanaler. Men en enda artikel kan också snabbt rasera hela organisationens anseende och det för lång tid framåt.

Många är rädda för media och att en intervju ska förvärra situationen och resultera i negativ publicitet som kan skada organisationens anseende. Vi vill att fler ska våga ge, och känna sig bekväma i, intervjuer.

Vi behöver ett analytiskt tänkande för att kunna fatta kunskapsbaserade beslut – först då kan vi komma fram till lösningar på världens stora utmaningar.

Idag har vi den kunskap och förmåga som behövs för att hantera världens utmaningar. Problemet är att vi inte använder den kunskapen på rätt sätt.

Det pratas alldeles för ensidigt om att främja skolnärvaro, det räcker inte. Vi måste aktivt arbeta för att stoppa skolfrånvaron.

Vi kan inte vänta tills frånvaron är upprepad eller längre, som är skollagens reaktiva formulering. Vi ska agera långt innan dess.