Sweden

Dela

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Njurcancerpatienter saknar emotionellt stöd från vården under sin sjukdomstid

De flesta njurcancerpatienter är nöjda med den medicinska vården, men många upplever brister i information och emotionellt stöd. En av fem patienter känner sig inte trygga med uppföljningen efter behandling. - Det är för många som inte är nöjda, här finns det något att jobba vidare med, säger Stephanie Bonn, ordförande Njurcancerföreningen.Resultatet ingår i en studie som Njurcancerföreningen gör tillsammans med Karolinska Institutet och med stöd av Cancerfonden. En stor oro för patienterna är många gånger väntan på röntgensvar. För även om inget tyder på ett negativt resultat, så

Viktigt att inte glömma bort närstående vid en njurcancerdiagnos

Vid en njurcancerdiagnos är det inte bara den enskilda patienten som drabbas, anhöriga och närstående påverkas också i hög grad. Upplevelsen av vilket bemötande den cancerdrabbade får från vården skiljer sig mellan patienter och de närstående, där de senare upplever mindre trygghet än patienterna under uppföljningen. Det visar preliminära resultat från en pågående undersökning som Njurcancerföreningen gör i samarbete med Karolinska Institutet och Cancerfonden.- Idag vet vi för lite om hur patienter och deras närstående upplever sjukvården i samband med en njurcancerdiagnos. Vi vet inte

Internationella Njurcancerdagen 19 juni: Livskvalitet vid cancersjukdom – hur kan tankarna gå då?

- När jag var sjuk kände jag att det var viktigt att få prata med vården om vad som påverkade min livskvalitet. Vad som är livskvalitet för olika individer är såklart väldig subjektivt, men det är bra att det nu är inskrivet i den nya nationella cancerstrategi som ett av de tre målen, säger Stephanie Bonn, 39 år, ordförande Njurcancerföreningen och diagnostiserad med njurcancer 2020.Njurcancerföreningen arbetar för att sjukvården ska ta ett helhetsgrepp och också prata livskvalitet i samband med njurcancer och cancerbehandling. Målet med all cancerbehandling där bot inte är möjligt är att

Svenska Njurcancerdagen 25 september: Fortsatt stora forskningsframsteg gör att fler överlever njurcancer

Den positiva forskningsutvecklingen för njurcancer fortsätter. Allt fler överlever cancersjukdomen och nya behandlingar ger hopp.- HOPP är ledordet i vår förening och med den enorma hastigheten av nya läkemedel och kombinationsbehandlingar så känner vi verkligen hopp och tillförsikt för våra medlemmar, säger Stephanie Bonn, ordförande Njurcancerföreningen. Magnus Lindskog, docent och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, medverkar på Njurcancerdagen och sätter fokus på nyare så kallade adjuvanta behandlingar (tilläggsbehandlingar som ges efter huvudbehandlingen) och vad de kan ge

Svenska Njurcancerdagen 25 september: Fortsatt stora forskningsframsteg gör att fler överlever njurcancer

Den positiva forskningsutvecklingen för njurcancer fortsätter. Allt fler överlever cancersjukdomen och nya behandlingar ger hopp.- HOPP är ledordet i vår förening och med den enorma hastigheten av nya läkemedel och kombinationsbehandlingar så känner vi verkligen hopp och tillförsikt för våra medlemmar, säger Stephanie Bonn, ordförande Njurcancerföreningen. Magnus Lindskog, docent och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, medverkar på Njurcancerdagen och sätter fokus på nyare så kallade adjuvanta behandlingar (tilläggsbehandlingar som ges efter huvudbehandlingen) och vad de kan ge

Internationella njurcancerdagen 20 juni: Våga be om en ”second opinion”

Nya behandlingar och kombinationer av behandlingar har ökat överlevnadschanserna rejält vid njurcancer. Men vad gör man om man inte känner sig lyssnad på eller känner sig osäker på vad behandlingen innebär? - Om du inte känner dig lyssnad på, be att få ett andra medicinskt utlåtande, säger Stephanie Bonn, ordförande Njurcancerföreningen.På Internationella Njurcancerdagen 20 juni har den internationella njurcancerföreningen (IKCC), som tema: Att bli lyssnad på. Det handlar om att som patient få tillräckligt med information för att ha öppna diskussioner med sin läkare. Delat

Ge sjukvården resurser att få välfungerande kvalitetsregister i hela landet

Kvalitetsregistret för utvärdering och uppföljning av behandling av njurcancer är ovärderligt för patienter och vården. I vissa regioner fungerar inrapportering till registren, i andra inte lika bra. I en debatt  med politiker från riksdag och regioner samt företrädare för Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) och Rådet för nya terapier (NT-rådet) och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare Regionala Cancercentrum (RCC) i samverkan, fanns en samsyn kring att kvalitetsregistren fyller en viktig funktion för att följa upp effekter och

Varför följs inte effekten av läkemedel vid njurcancer upp då det är en stor del av sjukvårdens budget?

Nya behandlingar och kombinationsbehandlingar har förbättrat chansen till överlevnad och förlängt liv för personer med njurcancer. Man pratar om ett paradigmskifte.Hela onkologin har haft och har en fantastiskt glädjande men också utmanande utveckling. En period förra året kom det ett nytt läkemedel, eller en ny indikation på ett befintligt läkemedel, varannan vecka inom onkologin. Det ställer stora krav på onkologklinikerna, både ur resurshänseende och kompetenshänseende. Men register över resultaten är inte fullständiga och har dessutom stora regionala skillnader i inrapportering.

Varför följs inte effekten av läkemedel vid njurcancer upp då det är en stor del av sjukvårdens budget?

Nya behandlingar och kombinationsbehandlingar har förbättrat chansen till överlevnad och förlängt liv för personer med njurcancer. Man pratar om ett paradigmskifte.Hela onkologin har haft och har en fantastiskt glädjande men också utmanande utveckling. En period förra året kom det ett nytt läkemedel, eller en ny indikation på ett befintligt läkemedel, varannan vecka inom onkologin. Det ställer stora krav på onkologklinikerna, både ur resurshänseende och kompetenshänseende. Men register över resultaten är inte fullständiga och har dessutom stora regionala skillnader i inrapportering.

Hur följs livskvaliteten upp under behandling av njurcancer?

För personer som har drabbats av njurcancer har det kommit nya kombinationer av behandlingar som har ökat överlevnadschanserna rejält. Men hur följs livskvaliteten upp under behandlingen? Det ska Njurcancerföreningen ta reda på genom att delta i en undersökning* bland patienter, sjuksköterskor och läkare inom njurcancervården.-Generellt känns det som att frågor om livskvalitet kommer i skymundan ibland. Det visar också en tidigare undersökning som vi gjorde bland våra medlemmar. 50 procent hade inte fått några frågor alls relaterat till livskvalitet, säger Matilda Österberg, ordförande

Matilda Österberg, Malmö, ny ordförande för Njurcancerföreningen

Matilda Österberg, 33 år och bosatt i  Malmö, är ny ordförande för Njurcancerföreningen. - Det ska bli spännande att vara med och driva Njurcancerföreningen vidare. Vi fortsätter arbetet med de frågor vi fokuserade på under Njurcancerdagen i september, som är vårt viktigaste externa forum. Det handlar bland annat om jämlik vård och tillgång till de mest effektiva behandlingarna, säger Matilda Österberg.Behandling av njurcancer har gjort stora framsteg de senaste åren, många blir idag botade eller kan leva länge med cancersjukdomen. Matilda Österberg, som själv fick njurcancer när hon var

Internationella Njurcancerdagen 16 juni: Bättre resultat av cancerbehandlingen när patienten är involverad och förstår vad som händer

En cancerbehandling innebär mängder av frågor, information att hantera till exempel om vilken behandling som ska sättas in. Studier visar att bättre samtal mellan patient och läkare och delat beslutsfattande leder till bättre behandlingsalternativ med färre biverkningar. Studier  av International Kidney Cancer Coalition visar att patienter med njurcancer och deras läkare inte pratar tillräckligt mycket om behandlingsalternativ.Ibland beror de dåliga samtalen mellan läkare och patient på

Bättre behandlingsresultat vid cancer om läkare och patient pratar om behandlingsalternativen

En cancerbehandling innebär mängder av frågor, information att hantera och beslut om behandling. Studier visar att bättre samtal mellan patient och läkare och delat beslutsfattande leder till bättre behandlingsalternativ med färre biverkningar. Studier av International Kidney Cancer Coalition (IKCC) visar att patienter med njurcancer och deras läkare inte pratar tillräckligt mycket om behandlingsalternativ.Att prata om behandlingsalternativ, inklusive tillgång till studier med nya behandlingar, leder till bättre behandlingsresultat. Till exempel säger cirka 90 % av njurcancerpatienterna

Cancerpatienter från hela Sverige delar med sig av sina berättelser på årets Njurcancerkväll

En film ”Sverige Runt” där personer från hela landet berättar om sin njurcancersjukdom och hur de mår inleder årets Njurcancerseminarium ”Hopp” den 16 september. - Att prata om hur vi mår kan vara det första steget att må bättre när man är klar med det mest akuta. Att få höra hur andra tagit sig vidare, kan ge hopp till andra, säger Jörgen Jehander, ordförande i Njurcancerföreningen.Även träning i samband med och efter en cancerbehandling kan ha stor positiv påverkan på hur man mår. Region Jämtland Härjedalen och Friskis & Svettis berättar om sitt projekt där personer med cancer erbjuds

Världsnjurcancerdagen 17 juni: Vi måste prata om hur vi mår

En cancerdiagnos kan ha en djupgående effekt på patienternas liv och man kan känna sig överväldigad, ensam eller till och med deprimerad. En stor patientundersökning bland njurcancerpatienter visar att varannan inte pratar om sina problem med familj, vänner eller någon i sjukvården.Tillsammans med Internationella Njurcancerföreningen, IKCC, och över 40 medlemsorganisationer runt om i världen satsar Njurcancerföreningen nu på just detta – att få personer med njurcancer att våga prata. Med hjälp av en enkät kommer personerna som deltar få sin egen personliga psykiska ”välbefinnanderapport”

Internationella Njurcancerdagen 18 juni: Träning kan förebygga var femte fall av njurcancer

Fysisk aktivitet och träning kan förebygga cancer. För njurcancer kan var femte fall (22 %) undvikas genom ett fysiskt aktivt liv. Även under pågående cancerbehandling reducerar träning risken för återfall, biverkningar, sjukhusinläggningar och sjukskrivningar. Det är dags att på bred front införa träning i den svenska cancersjukvården.Studier visar att träning påverkar nästan alla delar i behandling och återhämtning vid bland annat njurcancer: det kan minska cancerrelaterad trötthet, ångest och depression, stärka immunförsvaret och förbättra livskvaliteten och resultaten av

Vi behöver prata om njurcancer – för det finns hopp

Njurcancer är en tyst sjukdom eftersom den oftast upptäcks slumpmässigt i samband med ett läkarbesök för någonting annat.Oddsen har tidigare varit dåliga och patienter har mötts av tuffa besked: vi får operera men sen vet vi inte hur det går. - Nu ser det annorlunda ut. För flertalet patienter börjar njurcancer bli en kronisk cancer. Vi har gått in i en ny medicinsk era med många nya behandlingar som gör att vi faktiskt kan leva väldigt länge med vår sjukdom, säger Olof Karlsson, Njurcancerföreningen. Varje år får ungefär tusen personer i Sverige diagnosen njurcancer. - De vill

Paradigmskifte i onkologisk behandling - allt fler lever längre med njurcancer

Njurcancer är en allvarlig sjukdom och många får diagnos först när cancern hunnit sprida sig. Men forskningen har gjort stora framsteg som revolutionerat njurcancervården, för flertalet patienter börjar njurcancer bli en kronisk sjukdom. - Nu är det viktigt att detta kommer alla patienter till del. Det vi ser är att de standardiserade vårdförlopp som sjukvården inför för en mer jämlik och effektiv behandling, fungerar väldigt olika. Det handlar om tid till behandling och hur framåt klinikerna är med att växla över till nya mediciner, konstaterar Olof Karlsson, medicinsk talesperson för

Medicinska genombrott för patienter med njurcancer gör att fler överlever och får en kronisk cancersjukdom

Njurcancerföreningen är en av Sveriges nyaste patientföreningar för cancerdrabbade och deras närstående. - Att få möta andra med samma sjukdom, läsa om deras erfarenheter, höra deras berättelser och få se att det faktiskt finns hopp är så oerhört viktigt. Det är saker som en läkare inte alltid kan säga med risk för att lova för mycket. Men ett cancerbesked väcker ofta starka känslor och man kan uppleva att man är ensam om sin sjukdom. Därför behövs patientföreningen, säger Jörgen Jehander, ordförande för Njurcancerföreningen. Föreningen arrangerar 8 februari Njurcancerdagen. I Sverige

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Prenumerera