Sweden

Dela

Citat

Jag har 675,5 undervisningstimmar och det blir bara fler och fler. Jag är förundrad över att det aldrig tar stopp
Lars Lindgren, gymnasielärare
Ingen ser mönstren, eftersom det inte redovisas så i våra budgetar.
nationalekonomen Ingvar Nilsson
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Så mycket ökar bristen på unga lärare

Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar tidningen Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare. Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt saknar behöriga lärare i centrala ämnen.Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden har kartlagt bland annat ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med en svensk grund- eller gymnasielärarlegitimation (maj 2017). Sammanlagt 12,1 miljoner uppgifter har analyserats.För att få en bild av hur lärarbristen kan komma att utvecklas har vi

Var femte student har funderat på att hoppa av

Nästan var femte lärarstudent har funderat på att hoppa av på grund av förekomsten av våld och hot i skolans värld, visar en undersökning  som Skolvärlden har gjort.Över 15 procent har själva blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier redan under sin praktik (VFU). För 23-åriga Sandra Thorsson  blev tiden som lärarvikarie en mardröm. Nu har hon fått nog. – Det är inte värt det, jag gillar att undervisa men det kostar för

Svenska lärare arbetar mer med administration än lärare i andra länder

Tre av fyra lärare i svenska skolan hinner inte det de ska. Det visar Skolvärldens senaste granskning.Trots stor lärarbrist tvingas svenska lärare arbeta som rastvakter, vaktmästare, socialarbetare och administratörer i stället för att helt koncentrera sig på det de är utbildade och bäst på – undervisning. Internationellt sett arbetar svenska lärare mer med administration än lärare i andra länder. Skolvärldens granskning visar att tre av fyra lärare inte hinner göra det de ska, som för- och efterarbete i samband med undervisning. Något som i slutändan drabbar elevernas resultat.

Nya chocksiffror: Tre av fyra lärare funderar på att lämna yrket

Mitt under en anstormande lärarkris vill rekordmånga lämna läraryrket. Det visar en stor undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1 100 lärare.Att lärarna vill sluta beror framför allt på den höga arbetsbelastningen – som också går ut över eleverna.– Ett samhälle som inte värderar lärarna och deras utbildning och insatser, värderar ju inte heller eleverna, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.En stor majoritet av de tillfrågade tycker att de har ett meningsfullt jobb, där de kan påverka arbetsinnehållet och har en professionell frihet att avgöra hur de ska arbeta

Här är framtidens skola

Hur ser skolan ut i framtiden? Kommer robotar ta över lektionerna? Hur ser lärarens roll ut? Och – behövs skolan över huvud taget?Den digitala tekniken har redan gjort sitt intåg i klassrummen och robotar spås inom flera yrken ersätta människan. Behövs verkligen en lärare i varje klassrum när det finns billigare möjligheter att sända lektioner via webben? Skolvärlden sätter fokus på framtiden och låter experter sia om lärarnas roll, elevernas värderingar och utbildningssystemets utmaningar och möjligheter. Vad säger experterna om framtidens skola? Läs deras kommentarer här:

Skolan går miste om speciallärare

Den 1 juli träder lärarlegitimationen i full kraft. Då försvinner övergångsreglerna och det är bara legitimerade lärare som får ansvara för undervisning och sätta betyg. Men det finns fortfarande delar i reformen som ger orimliga konsekvenser för vissa lärargrupper. Läs mer i nya numret av Skolvärlden.Under perioden när speciallärarutbildningen inte fanns läste lågstadieläraren Inger Fridolfsson in en magister i specialpedagogik. Men eftersom hon saknar formell speciallärarexamen fick hon avslag på sin legitimationsansökan, trots att hon har rätt kunskaper.– I praktiken innebär

Var tredje lärare oroar sig för anmälan

Var tredje lärare är orolig för att bli oskyldigt anmäld av en elev eller en förälder. Ännu fler har blivit hotade med anmälan. Det visar en ny undersökning som Skolvärlden har gjort. Det får konsekvenser – både i den dagliga skolverksamheten och för yrkets utveckling.Senaste decenniet har det införts nya lagskrivningar och tillkommit myndigheter som granskar och kontrollerar skolan – och därmed lärarna. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet inrättades 2008 och sedan dess har antalet anmälningar stadigt ökat år för år, till över 3 700 i fjol. – Om en lärare säger till på

Sponsring mycket mer än läromedel: Tack för skolorna, företag!

Pengar från näringslivet strömmar in i skolan. Ofta från lokala företag som vill säkra tillgången till arbetskraft och skapa ”Sveriges bästa skola” på orten. För kommunerna innebär sponsringen en möjlighet till extra satsningar. Men det är också en tydlig kritik av de egna skolorna.Ikea sponsrar de kommunala skolorna i Älmhult med åtta miljoner kronor varje år. LKAB har i över 130 år sponsrat skolor på olika sätt i Kiruna. Sandviken äger två gymnasieskolor i Sandviken och Gimo. Exemplen på företagssponsring är många, men den gemensamma nämnaren är ett missnöje med den kommunala

Efter kritiken mot karriärlärarreformen: Förstelärare ska ge högre lön – åt alla

Karriärlärarreformen skulle lyfta läraryrket. Nu visar en färsk undersökning att det finns ett utbrett missnöje med reformen, inte minst bland de lärare som inte har en förstelärartjänst. Men det går att vända reformen rätt. – Det största problemet är att något som var tänkt att bli lika har blivit så olika, säger Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.Kritiken mot karriärlärarreformen har handlat om godtyckliga utnämningar, korta tidsbegränsade förordnande och otydliga uppdrag. Den kritiken återkommer i den undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra

Åtta av tio lärare: Vi hinner inte granska läromedel

Det är lärarna som ansvarar för att kvalitetsgranska alla läromedel. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. – Tyvärr är jag inte förvånad. Det är ett uttryck för att läraryrket har kommit att inkludera väldigt många uppgifter, både pedagogiska och administrativa, säger Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet.En undersökning Skolvärlden låtit göra bland 1 500 lärare visar att sju av tio lärare anser att valet av läromedel för undervisning är helt upp till dem själva. Samtidigt framkommer

Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet

60 procent av lärarna har haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Bland högstadielärare är andelen ännu högre. Samtidigt menar fler än var tredje lärare att skolan misslyckas med att bemöta och hantera dessa åsikter på ett bra sätt. Det visar en ny undersökning från Skolvärlden.Sverige ser just nu den största nazistiska mobiliseringen sedan andra världskriget, enligt stiftelsen Expo. Och främlingsfientliga åsikter är vanliga även på landets skolor. Enligt Skolvärldens undersökning har fem av tio lärare en eller flera öppet främlingsfientliga elever på

Forskare slår larm: Övergivna elever orsak till skolraset

Forskare och experter slår larm i  Skolvärlden.De senaste tjugo årens fokus på enskilt arbete, där eleverna lämnats ensamma, är en stor orsak till kunskapstappet hos svenska elever.– När eleverna lämnas själva med sitt lärande finns risken att de lär sig fel och får med sig ”blockerande misstag”. De kan vara förödande för den fortsatta inlärningen, säger Per-Olof Bentley, forskare och ämnesdidaktisk Timms-expert.Alla överens experter överensAtt trenden med handledd undervisning och enskilt arbete har bidragit till svenska elevers sjunkande resultat i bland annat matematik,

Fyra av fem lärare: Arbetsbördan orimligt hög

Över hela landet slår lärare larm om en ohållbar arbetssituation.  Åtta av tio lärare (81 procent) upplever att arbetsbördan är orimligt hög, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund som presenteras i tidningen Skolvärden.– Jag tror att många politiker börjar förstå att det är en ohållbar situation, men vi har inte sett några effekter än. Alla säger att det är någon annan som borde göra något. Det blir ett moment 22-läget, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.I Örebro, där det är det ännu värre än riksgenomsnittet, visar en ny undersökning från Lärarnas

Tekniska högskolors prov bekräftar matematikfallet

Matematikkunskaperna sjunker. Det syns i Pisa-undersökningen – och bland nya studenter på Chalmers och KTH. Här har resultatet försämrats sedan 1973. Experter som Skolvärlden har talat med pekar ut 1990-talets laissez-faire-inspirerade skolpolitik och en bristande skolmatematik som orsaker.Rolf Pettersson, matematikprofessor emeritus, har sedan 1973 undersökt matematikkunskaperna hos nya studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studenterna har fått genomföra ett test med nio standarduppgifter. Resultaten var i stort sett konstanta under perioden 1973–1993. Men 1994–2000

Brist på idrottslokaler i friskolor drabbar dubbelt

Varannan idrottslärare på landets friskolor har inte tillgång till en idrottshall på skolan. Och drygt hälften av de skolor som tvingas ha all idrottsundervisning i en lokal på stan har svårt att leva upp till kursplanen.Det visar en ny undersökning från Svenska idrottslärarföreningen, som presenteras i Skolvärlden.– Alla elever ska ha samma möjligheter oavsett vilken skola de går i. Att så många skolor saknar en idrottslokal är inte okej. Skollagen är tydlig när det gäller likvärdighet. Borde inte Skolinspektionen ställa krav på skolor att ha tillgång till ändamålsenliga lokaler när de

Alla är olika – men lika inför skollagen

Skollagen kräver individualiserad undervisning för alla. Samtidigt slår forskarna fast att vi i Sverige är dåliga på att hantera särbegåvade. – De flesta lärare har ingen kunskap om särbegåvning och det drabbar de här eleverna. Det måste ingå i lärarprogrammen och varje kommun borde ha en expert som lärare kan vända sig till, säger Roland S Persson, professor i psykologi vid Jönköpings högskola, i nya numret av Skolvärlden.Att som lärare ge alla elever förutsättningar att utvecklas så mycket det bara går är ingen enkelt uppgift. I en klass med närmare trettio unika elever finns ett brett

Rätt stöd tidigt i skolan avgörande

50 000 kronor i tidigt stöd i skolan sparar miljonbelopp för samhället – och barnets framtid. Men eftersom den som bekostar stödet inte är samma aktör som spar in på den framtida kostnaden vill ingen ta på sig ansvaret.– Ingen ser mönstren, eftersom det inte redovisas så i våra budgetar, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson i Skolvärlden #8.Skolmisslyckanden är nästan alltid ett faktum hos personer som i vuxenlivet hamnar i olika typer av utanförskap – som kostar samhället mångmiljonbelopp under lång tid.Men trots det finns det i dag ingen som vill ta ansvar för att ge barn och unga i

#7 Nya Skolvärlden granskar skolans nya makthavare.

Skolinspektionen har blivit en av Skolsveriges mest inflytelserika aktörer. Men det finns kritik mot myndighetens sätt att arbeta. De kortfattade och lättillgängliga avvikelserapporterna – med fokus på en skolas brister – passar perfekt i medielogiken, men de riskerar att skada den skola som blir uthängd.  Skolvärlden har intervjuat forskare, skolledare och lärare om hur Skolinspektionen påverkar skolan.Det är bara fem år sedan Skolinspektionen bildades och tog över tillsynsansvaret från Skolverket. Då, när Skolverket hade ansvaret, var intresset från medierna inte alls lika stort som i

Hallå Ullenhag och Billström, åk till Estniska skolan!

Integration är ett ständigt aktuellt ämne, inte minst i skoldebatten. Att lyckas med att få med alla elever oavsett bakgrund eller föräldrars utbildningsnivå att nå goda studieresultat är något som många skolor kämpar med.I nya numret av Skolvärlden lyfts ett konkret exempel på en skola som lyckats med att integrera alla elever. På Estniska skolan läser alla estniska tre till fyra gånger i veckan och svenska språket är med i alla ämnen. Lärarna arbetar parallellt med båda språken. Det finns extra resurser som stöttar de nyanlända elever som går direkt in i klasserna. Låter det bra?

Krafttag krävs för att få komvux på fötter

Skolvärlden avslöjar idag en oroande bild av komvux. Nio av tio elever på grundläggande nivå är idag utlandsfödda och för många av dem riskerar studerandet bli en farlig skuldfälla. Och trots mer välutbildade elever sjunker betygen.På komvux var 1998, 59,8 procent av eleverna på den grundläggande nivån (för att få kunskaper motsvarande grundskola åk 1-9) utlandsfödda. 2011 hade den siffran ökat till 89,7 procent. Ökningen gäller även på den gymnasiala nivån, där det skett en fördubbling från 16,3 procent till 30,2 procent. Detta skriver Skolvärlden idag. Hälften av alla elever på

Ny stor genomgång från Skolvärlden: Tolv ödesfrågor avgör skolans framtid

I det nya numret av Skolvärlden som kommer ut idag tar vi nu ett helhetsgrepp om skolans ödesfrågor. Vi listar tolv frågor som avgör den svenska skolans framtid. Utbildningsminister Jan Björklund håller i en webb-tv-intervju för skolvärlden.se i stort sett med om analysen.– Ni har nog ringat in de flesta problemen även om de har lite olika dignitet, men det är klart att de sjunkande kunskapsresultaten är det allra största problemet, säger Jan Björklund i en intervju om de ödesfrågor Skolvärldens listat. Förutom de sjunkande resultaten menar han att de största problemen för skolan är

Lärarna tvingas bli marknadsförare

Nytt nummer ute av Skolvärlden. Vi granskar hur lärare nu förväntas vara marknadsförare av skolor. Både tid och resurser läggs på denna verksamhet istället för på undervisningen. Var det tänkt så?På två år, år 2009-2011, ökade gymnasieskolornas reklamkostnader från 20 miljoner till 42 miljoner kronor, enligt TNS Sifo. Men den största kostnaden tycks ligga i den arbetstid som bland andra lärarna tvingas lägga på att marknadsföra sin skola. I senaste numret av Skolvärlden talar forskare och lärare om utvecklingen: – Det räcker inte längre att göra ett bra arbete med eleverna, det måste

Skolvärlden #6 Läromedel i strykklass

Allt mindre pengar avsätts till läromedel i Sverige, anslagen har minskat med 20 procent på tio år. Det byter 100 miljoner kronor.Skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna. Bäst i klassen är Arjeplog, som satsar sex gånger mer än kommunerna i botten.Det visar Skolväldens sammanställning i första höstnumret.De minskade resurserna har lett till att antalet sponsrade läromedel i skolan ökat. Ekonomin styr och i valet mellan inga nya läromedel alls och en helt ny gratis klassuppsättning så väljer en del lärare det senare. En majoritet av landets lärare har jobbat med sponsrade

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp