Sweden

Dela

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

60 miljoner kronor till lantbruksforskning

I Stiftelsen Lantbruksforsknings stora höstutlysning finns 60 miljoner kronor tillgängliga för nya ansökningar. 12,5 miljoner kronor är öronmärkta för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion. Sista ansökningsdag är den 1 oktober 2013.Det går att söka medel till nya projekt enligt respektive forskningsprogram inom områdena företagande, kött, potatis, slaktfjäderfä, socker, trädgård samt växtodling. Dessutom är samtliga program öppna för eko-ansökningar. Eko-utlysningen är områdesövergripande och de bästa ansökningarna kommer att beviljas medel oberoende av program. -

Förbättrad avel med redan tillgänglig information

Redan tillgänglig information från automatiska mjölkningssystem kan användas för att förbättra avelsarbetet. I ett nytt projekt ska forskarna undersöka om det går att få fram bättre data om de genetiska förutsättningarna för god juverexteriör – hur mjölkkons juver är format – med hjälp av spenkoordinater och information om genetiska markörer.Genom att studera synliga egenskaper, fenotyper, och jämföra med genetiska egenskaper, genotyper, går det snabbare att få vetskap om ett djurs egenskaper för avel jämfört med den traditionella metoden där till exempel en tjur måste ha fått ett stort

Forskning ska förhindra varmgång i ensilage

Varmgång i ensilage kan leda till förluster, försämrad kvalitet och till att ensilage förstörs. Orsakerna kan vara många och varmgång verkar uppträda närmast slumpmässigt. Ett nytt forskningsprojekt har som mål att ta reda på vad som orsakar varmgången genom att utveckla metoder för att analysera olika mikroorganismers effekt på ensilaget.När en silo öppnas för att ta ut ensilage kommer syre in. Det leder ofrånkomligt till oxidering och till förluster när växtmassa omvandlas till koldioxid och värme. Men det är inte alltid som resultatet blir kraftig varmgång. Trots konstanta rutiner kan

Forskare ska undersöka lokal behandling av klövspaltsinflammation

Forskare vid SVA ska undersöka om det går att bota klövspaltsinflammation hos mjölkkor med lokal penicillinbehandling. Klövspaltsinflammation är vanligt förekommande hos mjölkkor och om den lokala behandlingen visar sig framgångsrik innebär det lägre kostnader, ökad djurvälfärd och mindre risk för resistensutveckling.Mjölkkor som drabbas av klövspaltsinflammation behandlas i dagsläget med penicillin som ges intramuskulärt. Det påverkar hela kon och kräver stora mängder antibiotika med risk för resistensutveckling som följd. Dessutom innebär det en lång karenstid, den period efter

9,6 miljoner kronor till Sverigeförsöken

Stiftelsen Lantbruksforsknings beslutsgrupp för fältförsök har beviljat 9,6 miljoner kronor till Sverigeförsöken. Stiftelsens finansiering består av privata medel från svenska växtodlare. I Sverigeförsöken, som administreras av Hushållningssällskapen, ingår Mellansvenska försökssamarbetet, Animaliebältet, Skåneförsöken och i år även Norrlandsförsöken.Beslutsgruppen för fältförsök beslutade den 20 mars att även 2013 bevilja basfinansiering till Sverigeförsöken. Sverigeförsöken består av ett stort antal regionala fältförsök som samordnas av Hushållningssällskapen. Årets summa på 9,6 miljoner

Fler graderingar av gulrost med enklare metod

Gulrostsvampen ställer krav på fler graderingar av angreppen i framför allt vete. Nu ska forskare undersöka om en enklare och snabbare metod gör det möjligt att bättre följa svampens utvecklingstakt och få mer kunskap om olika sorters resistens och olika växtskyddsmedels långtidseffekt.Under två år ska forskarna undersöka om en enklare och snabbare metod att gradera angreppen ger bättre resultat. Metoden mäter inte varje angrepp på samma detaljnivå som dagens mätningar. I gengäld får man genomsnittliga resultat som borde ge en god bild av hur angreppen fortskrider och det till en rimlig

Nytt projekt ska stoppa kålflugan

Forskare ska kartlägga, studera och demonstrera metoder för att hålla kålflugan borta från kommersiell odling av kålrot. Kålflugelarver kan orsaka omfattande skador som leder till kostsamt merarbete eller till att kålrötterna måste kasseras.Målet är att svenska odlare även framöver ska vara konkurrenskraftiga producenter av kålrot av god kvalitet. Forskarna kommer att studera både vilka kända metoder som skulle kunna användas och vilka nya metoder som är på gång inom Europa. I projektet ingår en litteraturstudie, möten med internationella experter och en studieresa till England eller

Mindre antibiotika och bättre ekonomi med friska kalvar från mjölkbesättningar

Genom att bara använda kalvar från virusfria mjölkbesättningar till uppfödning av köttdjur borde det gå att minska antalet sjukdomsfall och därmed användningen av antibiotika, vilket också leder till förbättrad ekonomi. Forskare vid SLU och Svenska djurhälsovården har beviljats medel för att studera dessa effekter.Det är vanligt att luftvägsinfektioner och lunginflammation drabbar nötdjur som föds upp till slakt i Sverige. Sjukdomarna leder till försämrad tillväxt, förlängd uppfödningsperiod och kan orsaka dödsfall bland kalvar. Infektionerna behandlas med antibiotika vilket i sin tur ökar

Storslam för forskning om biogas

5 av 6 nya forskningsprojekt som får finansiering genom Stiftelsen Lantbruksforsknings bioenergiprogram handlar om biogas. I de olika projekten ligger fokus på olika delar av kedjan från råvara, genom process och fram till användning av den färdiga produkten.I projektet ”Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel?" ska Sara Nilsson vid HS Halland ta reda på om det går att utnyttja gödsels benägenhet att skikta sig för att få fram ett energirikare substrat som ger större gasutbyte och mindre transporter. Emelie Persson på BioMil AB ska undersöka om det går att få ut

”Functional feed” för kor prioriterat forskningsområde

Ett forskningsprojekt som startade hösten 2012 förväntas göra det möjligt att öka lönsamheten för primärproducenter inom mjölkbranschen och samtidigt minska produktionens miljöpåverkan. Det handlar om forskning om fodereffektivitet, ett område som har pekats ut som ett nyckelområde för att vända negativa kurvor och minska miljöpåverkan.Forskarna ser framför sig ett projekt vars resultat kommer att ge goda möjligheter till lönsamhet i primärproduktionen. Dessutom ser de att resultaten kan öka mervärdet för det nordiska avelsmaterialet. Ett axplock ur projektets förväntade mål och resultat:

Forskare söker snabbetablerad och slitstark vall

Forskare vid SLU och JTI ska ta fram ny kunskap om hur man snabbt kan etablera en betesvall som håller för slitage. Målet är att förbättra förutsättningarna för betesdrift, som är resurseffektivt och hälsosamt.Ett problem med betesdrift är att underlaget slits hårt av trycket från kornas klövar. Problemet har ökat med större besättningar och det är särskilt tydligt på ytor i närheten av stallet där många kor passerar innan de kan sprida ut sig över ett större område. Vid till exempel nybyggen kan marken få permanenta skador innan en slitstark vall hunnit etablera sig. -

Ny forskning ska förenkla statusbedömning av diken

Ett nytt forskningsprojekt ska göra det enklare att bedöma status på diken och att få svar på vilka åtgärder som behöver göras. Målet är att lantbrukare lättare ska kunna underhålla sina diken på ett bra sätt och samtidigt leva upp till lagkrav.Forskarna kommer att ta fram en metod för att utvärdera dikens status och behov av åtgärder. I det ingår att ta reda på vilka egenskaper som går att bedöma visuellt och vilka processer egenskaperna är del av. Forskarna kommer också att definiera vilka egenskaper som behöver mer krävande undersökningar och föreslå förenklade undersökningsmetoder. Till

Dofter ska ersätta bekämpningsmedel för äpplen

Skadeinsekter kan vara ett stort problem i äppelodlingar. Rönnbärsmal och vecklare kan i värsta fall förstöra hela skörden. Istället för att bara använda bekämpningsmedel mot skadegörarna ska forskare från SLU utveckla integrerade bekämpningsstrategier som bygger på doftämnen.Forskarna vill ta hjälp av feromoner, signalsubstanser som används för kommunikation inom samma art, och kairomoner, som används för kommunikation mellan olika arter, för att freda äppelodlingar. I projektet ska forskarna utveckla kairomonfällor för att beräkna rönnbärsmalens förflyttningar och populationsstorlek.

Forskare ska undersöka om rundmaskar ligger bakom groddbränna på potatis

Groddbränna är en svampsjukdom som orsakar stora förluster för potatisodlare. Men fortfarande saknas kunskap om hur sjukdomen uppstår. Ett nytt forskningsprojekt vid SLU i samarbete med bland andra Lovanggruppen och HS Skaraborg ska undersöka om nematoder, rundmaskar, ligger bakom.I delar av landet är groddbränna den sjukdom som orsakar störst förluster för potatisodlare. Sjukdomen angriper hela plantan och orsakar skördeförluster på omkring 30 procent av en normalskörd. Groddbränna orsakas av svampen Rhizoctonia solani men det är inte klarlagt hur smittan sprids. I det nya projektet ska

Jäst ska få kycklingar att växa

En jästrik biprodukt från etanolframställning kan komma att ersätta soja i kycklingfoder. Ett nytt forskningsprojekt vid SLU ska studera vilka effekter jästfodret har på kycklingarnas hälsa och välfärd.Kycklingfoder baserat på soja är mycket rikt på protein men användning av soja som foder kan ifrågasättas av transport-, odlingsmässiga och arbetsmiljöskäl. Ett möjligt alternativ till soja är en jästfraktion som fås som biprodukt vid framställning av drivmedelsetanol. Jästfraktionen innehåller betydligt mer protein än soja och nästan ingen fiber. Dessutom är det protein som är lätt för

Forskning ska hjälpa odlare att hålla jordburna sjukdomsalstrare borta

Jordburna sjukdomsalstrare, så kallade patogener, är ett problem som kan öka i en framtid med klimatförändringar. I ett projekt vid SLU kommer forskare att fördjupa sig i hur patogener överlever samt hur man upptäcker och bekämpar dessa.I befintliga klimatprognoser kan man förmoda temperaturhöjningar, stora förändringar i nederbörd och dessutom en ökad risk i förekomst och mångfald av patogener – sjukdomsalstare. För Sveriges del kan patogener som idag är vanliga i södra delarna av landet eller i Europa bli vanligare allt längre norrut. Därtill kan aggressiva former etableras i ett mildare

Hur kan fruktträdskräftan i äpple bekämpas?

Tre projekt fick dela på 2,3 miljoner kronor när Stiftelsen Lantbruksforskning beviljade medel till redan pågående projekt inom växtförädlingsprogrammet. I ett av de pågående projekten har forskarna pressat in sporer från svampsjukdomen fruktträdskräfta i avklippta äppelkvistar och i äppelträd. Målet är att förstå äppelodlarens fiende fruktträdskräftan för att på sikt kunna bekämpa den.Växtförädling är ett viktigt område inom växtodlingsforskningen. I höstens ansökningsomgång går 2,3 miljoner kronor till tre redan pågående forskningsprojekt i växtförädlingsprogrammet. Ett av de projekt

Spåra smittsamt klöveksem via mjölken?

Smittsamt klöveksem är ett ökande problem bland nötkreatur. Idag är det krångligt att ställa diagnos, men SLU i Skara och Uppsala vill testa om man kan hitta smittade djur genom att analysera deras blod och mjölk. Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat närmare 1.5 miljoner kronor till projektet.Smittsamt klöveksem är en smärtsam sjukdom som förekommer hos svenska nötkreatur och ökar i omfattning. Idag ställs diagnosen genom inspektion av djurets klövar vilket kräver särskild kompetens och är tidsödande. Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd, men forskarna har hittat en koppling

Minska antibiotikaanvändningen vid livmoderinflammation

Är det verkligen nödvändigt att använda bredspektrumantibiotika vid akut livmoderinflammation? Det ska Renée Båge, veterinär vid SLU, ta reda på med hjälp av 210 000 kr från Stiftelsen Lantbruksforskning.Att använda antibiotika vid akut livmoderinflammation räddar oftast livet på kon. Men det har blivit allt vanligare att använda bredspektrumantibiotika istället för penicillin, vilket ökar risken för antibiotikaresistens. Renée Båge kommer att ta prov på 100 kor med akut livmoderinflammation för att ta reda på vilka bakterier som orsakar inflammationen och om rent penicillin kan användas

Pressmeddelande fredagen den 8 april 2011 Kvalitetscertifiering av grön rehabilitering

Naturunderstödd, eller grön, rehabilitering skulle kunna bli en ny näring för företagare på landsbygden. Därför ska professor Patrik Grahn på SLU i Alnarp ta fram en certifieringsmodell för rehabföretag på landet med hjälp av närmare 900 000 kr från Stiftelsen Lantbruksforskning.Rehabilitering är big business och under senare år har bland annat kommuner och landsting börjat vända sig till företagare på landsbygden för tjänster inom naturunderstödd rehabilitering. I bland annat Norge, Holland och England har verksamheten blivit omfattande. Några svenska företag har startat rehabverksamhet

Pressmeddelande onsdagen den 6 april 2011 Bekämpningsmedels påverkan på anställda inom trädgårdsnäringen.

Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat 1,7 miljoner kronor till Lunds Universitet för att undersöka hur anställda inom trädgårdsnäringen påverkas av att varje dag hantera bekämpningsmedel.Hur påverkas anställda inom trädgårdsnäringen av att exponeras för bekämpningsmedel som de hanterar dagligen? Forskarna kommer bland annat att ta urinprov, studera huden, göra allergiprov och kolla andningsfunktion hos 50-75 personer som är anställda i trädgårdsföretag. Resultaten av mätningen av bekämpningsmedelsrester i urinen och övriga undersökningar kommer att jämföras med befolkningsgrupper som

Pressmeddelande onsdagen den 16 mars 2011​ Åkersnigel i raps bekämpas med forskning

Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat 900 000 kronor till Hushållningssällskapet i Skaraborg för att bekämpa åkersnigel i höstgrödor som raps.Åkersnigeln har blivit ett ökande problem som orsakat allvarliga skador på raps och andra höstgrödor som höstvete. Många lantbrukare tar det säkra före det osäkra och sprider bekämpningsmedel i förebyggande syfte vilket kostar pengar och belastar miljön. Tidigare har man testat en brittisk prognosmetod för åkersnigel på svenska förhållanden. Nu kommer forskarna att fortsätta att testa prognosmetoden samt att undersöka vilken

Pressmeddelande måndagen den 14 mars 2011 Utländska biologiska bekämpningsmedel utforskas

Kan utländska biologiska bekämpningsmedel användas mot växtsjukdomar i Sverige? Det ska Margareta Hökeberg på Maselaboratorierna ta reda på med hjälp av 2,3 miljoner kronor från Stiftelsen Lantbruksforskning.Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar och skadegörare. EU:s nya bekämpningsmedelsförordning innebär dessutom att många produkter slutar säljas. Forskare kommer därför att undersöka åtta biologiska bekämpningsmedel för att se hur de fungerar på svenskodlade grödor och deras växtsjukdomar. Projektet kan ge svensk växtodling tillgång till

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Media