Sweden

Dela

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Högkonjunkturen bromsar in

Svensk ekonomi har gått in i en avmattningsfas och BNP växer med 1,5 procent i år. Konjunkturen har toppat och investeringarna i näringslivet minskar något. Företag och framför allt hushåll har blivit mindre optimistiska. Samtidigt är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden fortsatt högt. Trots det blir löneutvecklingen måttlig och inflationen blir lägre än 2 procent i år. Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.De senaste årens kraftiga försvagning av kronan har ökat de svenska exportföretagens internationella konkurrenskraft och vinstläget är starkt i industrin.

Tjänstesektorn balanserar upp nedgång i tillverkningsindustrin

Barometerindikatorn ändrades endast marginellt även i mars. Den uppgår till 101,7 jämfört med 101,9 i februari och indikerar fortsatt ett något starkare stämningsläge än normalt i ekonomin.Tillverkningsindustrins konfidensindikator föll 5,5 enheter och hamnar därmed under 110 för första gången på över två år. Den fråga som bidrar mest till nedgången är förväntningarna på produktionen på tre månaders sikt, som har justerats ner till en lägre nivå än normalt. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg 1,2 enheter och överstiger fortsatt det historiska genomsnittet. Såväl

Tillverkningsindustrin fortsätter att hålla upp barometerindikatorn

Barometerindikatorn steg marginellt i februari, till 102,4 från 102,0 i januari. Indikatorn pekar fortsatt på ett något starkare stämningsläge än normalt i ekonomin. Att indikatorn överstiger det historiska genomsnittet förklaras dock i det närmaste helt av de fortsatt starka signalerna från tillverkningsindustrin.Tillverkningsindustrins konfidensindikator vände upp något i februari efter att ha fallit fyra månader i rad. Den visar fortsatt på ett betydligt starkare läge än normalt beroende på läget i konsumtionsvaruindustrin och då särskilt industri för icke varaktiga konsumtionsvaror som

Åldrande befolkning pressar de offentliga finanserna

Sverige har starka offentliga finanser och ett finanspolitiskt ramverk som ger goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Men den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning sätter press på de offentliga finanserna under kommande årtionden och det kommer att krävas finanspolitiska prioriteringar. Det framgår av Konjunkturinstitutets rapport om långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna, som överlämnas till regeringen i dag.Konjunkturinstitutets beräkningar visar att om offentlig sektors utgifter för välfärden ökar i en takt som motsvarar den förväntade

Konjunkturbarometern föll brett i januari

Barometerindikatorn föll för fjärde månaden i rad i januari, från 105,6 i december till 101,9.Nedgången förklaras av svagare signaler från samtliga ingående sektorer med undantag för bygg- och anläggningsverksamhet.Tillverkningsindustrins konfidensindikator föll med fyra enheter i januari, vilket innebär att den sjunkit hela tio enheter på fem månader. Den ligger dock fortsatt över 110, vilket pekar på ett betydligt starkare läge än normalt. Nedgången är bred och en majoritet av delbranschernas konfidensindikatorer har gått ner. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet

Högkonjunkturen mattas av

Det mesta talar för att högkonjunkturen kulminerade under första halvåret 2018. Ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas även om högkonjunkturen består de närmaste två åren. Investeringarna, inte minst bostadsinvesteringarna, som har bidragit starkt till efterfrågetillväxten minskar nu något 2019. Arbetsmarknaden är fortsatt stark även om sysselsättningen ökar långsammare framöver. Lönerna i näringslivet och i ekonomin som helhet stiger något snabbare. Riksbanken påbörjar räntehöjningar i inledningen på 2019 men i långsam takt. Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos som

Barometerindikatorn ligger still i december

Barometerindikatorn ligger still på 106,3 i december. Även de ingående sektorernas konfidensindikatorer har rört sig förhållandevis lite från förra månaden och bilden är fortsatt splittrad. Hushållen och tjänsteföretagen är något mer pessimistiska än normalt samtidigt som signalerna från tillverkningsindustrin fortsätter att vara ovanligt starka.Tillverkningsindustrins konfidensindikator ligger kvar på en betydligt högre nivå än normalt och steg till och med ytterligare marginellt i december. Industriföretagen är fortsatt positiva om orderstockarnas storlek och förväntar sig en stark

Stark tillverkningsindustri håller upp barometerindikatorn

Barometerindikatorn föll i november för andra månaden i rad, till 106,7 från 107,6 i oktober. Indikatorn pekar trots nedgången på ett starkare stämningsläge än normalt i ekonomin, vilket närmast uteslutande förklaras av de fortsatt starka signalerna från tillverkningsindustrin.Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg något till följd av ytterligare starka omdömen om de innevarande orderstockarnas storlek. Förbättringen är främst hänförbar till konsumtionsvaruindustrin. Samtidigt bidrog synen på lagren nedåt. Det gjorde även produktionsplanerna som dämpades ytterligare något.

Hushållen förväntar sig försämrad svensk ekonomi det kommande året

Barometerindikatorn föll något i oktober, från 111,2 i september till 108,0. Samtliga sektorer bidrog till nedgången. Nivån pekar, trots nedgången, på att läget i ekonomin är fortsatt starkare än normalt.Tillverkningsindustrins konfidensindikator föll för andra månaden i rad i oktober men pekar fortsatt på ett betydligt starkare läge än normalt. Nedgången förklaras av svagare signaler från konsumtions- och insatsvaruindustri. Signalerna från investeringsvaruindustrin blev tvärtom något starkare i oktober. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll från 106,2 till 103,3

Konjunkturen toppar i år – omvärlden fortsätter att dra nästa år

Högkonjunkturen i den svenska ekonomin når sin topp i år och nästa år bromsar BNP-tillväxten in. Kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger på historiskt hög nivå. Även investeringarna i bostäder ligger på en hög nivå som andel av BNP. En stark arbetsmarknad gynnar också hushållen som kan räkna med att löneökningarna tar något mer fart framöver. Nästa år mattas högkonjunkturen av något när investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Draghjälp från omvärlden bidrar dock till att tillväxttappet begränsas. Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i

Lyft för detaljhandeln och tjänstesektorn i september

Barometerindikatorn ändrades endast marginellt mellan augusti och september, från 111,6 till 111,7. Den visar fortsatt på ett betydligt starkare stämningsläge än normalt i den svenska ekonomin.Tillverkningsindustrin är den enda sektor som bidrar på nedåtsidan i september. Konfidensindikatorn föll 4,5 enheter, främst till följd av att färdigvarulagren sammantaget bedöms vara något för stora istället för något för små. Det ökade missnöjet med lagren är dock främst hänförbart till konsumtionsvaruindustrin. Konfidensindikatorn pekar dock på ett fortsatt mycket starkt läge för

Dämpade löneökningar under högkonjunkturen har många förklaringar

Variabler som resursutnyttjande, inflationsförväntningar och produktivitetstillväxt räcker inte för att förklara de senaste årens svaga löneutveckling. I årets Lönebildningsrapport som publiceras i dag analyseras olika tänkbara förklaringar till lönernas utveckling.Under den förra högkonjunkturen steg löneökningstakten inom näringslivet gradvis och uppgick till som mest drygt 4 procent i årstakt. Under den nuvarande konjunkturuppgången låg löneökningstakten kvar under 2,5 procent fram till 2018. Löneökningarna under senare år har varit lägre än vad som kan förklaras av

Konjunkturinstitutet publicerar Lönebildningsrapporten 2018

Onsdagen den 12 september.Presentationen hålls av Karolina Holmberg, chef för arbetsmarknad och prisbildning. På presskonferensen medverkar även generaldirektör Urban Hansson Brusewitz. Rapporten publiceras på www.konj.se klockan 09.15. Presskonferens är klockan 09.30 Konjunkturinstitutets lokaler, Kungsgatan 12-14, Stockholm. Välkommen! Sarah Hegardt Grant Informationschef Om Lönebildningsrapporten I de årliga Lönebildningsrapporterna analyseras de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Fokus i årets lönebildningsrapport är att undersöka olika

Barometerindikatorn upp för tredje månaden i rad

Barometerindikatorn steg ytterligare i augusti, från 109,7 i juli till 111,5. Nivån pekar på ett betydligt starkare stämningsläge än normalt i ekonomin. Det är tredje månaden i rad som indikatorn stiger.Det starka läget inom tillverkningsindustrin visar inga tecken på att avta. Konfidensindikatorn för industrin steg istället ytterligare i augusti. Allra starkast är signalerna från företagen inom massa- och pappersindustri samt annan transportmedelsindustri (tillverkning av andra transportmedel än motorfordon). Även konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg i augusti.

Överraskande stark BNP-tillväxt ger inte större budgetutrymme

Snabbstatistik från SCB visar att svensk BNP ökade med 1,0 procent det andra kvartalet i år, vilket var överraskande mycket. En robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp åt den svenska exporten framöver, samtidigt som olika indikatorer pekar på att den inhemska efterfrågan fortsätter att öka i ungefär normal takt den närmaste tiden. Den starka tillväxten det andra kvartalet föranleder en smärre upprevidering av BNP-tillväxten i år till 2,6 procent, trots att sommarens extremväder bedöms hämma tillväxten något under den andra halvan av året. Högkonjunkturen består därmed och arbetslösheten

Tillverkningsindustrin når kapacitetstopp

Barometerindikatorn steg från 108,7 i juni till 109,6 i juli tack vare ytterligare starka signaler från tillverkningsindustrin. Nivån på indikatorn visar på ett fortsatt klart starkare stämningsläge än normalt i ekonomin.Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin steg åter i juli. Den pekar på ett ovanligt starkt läge för industrin. De starkaste signalerna kommer från massa- och pappersindustri samt annan transportmedelsindustri. Såväl omdömena om storleken på orderstockar och färdigvarulager i nuläget bidrog till uppgången liksom produktionsplanerna på tre månaders sikt.

Investeringsledd konjunktur når sin topp 2018

Den rådande högkonjunkturen i Sverige kulminerar i år. Nästa år präglas av en mer avtagandetillväxt bland annat på grund av minskande inhemska bostadsinvesteringar.BNP-tillväxten hålls istället uppe av en stigande efterfrågan på svenskaexportprodukter. Samtidigt fortsätter företagens svårigheter att rekryteraarbetskraft med efterfrågad kompetens. Detta bidrar till att löneökningstakten gradvisstiger. Detta enligt Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.Svensk export tar fart ordentligt under hösten och uppgången fortsätter nästa år. Det understödjer styrkan i

Det ljusa stämningsläget håller i sig i juni

Barometerindikatorn uppgår till 108,7 i juni jämfört med 108,6 förra månaden. Nivån visar på ett oförändrat starkt stämningsläge i den svenska ekonomin. Det är dock enbart företagens syn på ekonomin som bidrar till den höga nivån på den sammanfattande indikatorn. Hushållens syn på ekonomin dämpades för sjunde månaden i rad och är i ett historiskt perspektiv mer pessimistisk än normalt.Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin fortsätter att peka på ett betydligt starkare läge än normalt, även om den backade något i juni. Signalerna är starka på bred front bland industrins delbranscher.

Stor tillbakagång för bygg- och anläggningsverksamhet

Barometerindikatorn gick ner från 110,4 i april till 108,8 i maj. Majsiffran pekar, trots nedgången, på ett klart ljusare stämningsläge än normalt i ekonomin.Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin visar fortsatt på ett mycket starkt läge trots en viss dämpning från förra månaden. Industriföretagen är nöjda med orderstockanas storlek och planerar för ökad produktion de närmaste månaderna. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll hela 8 enheter i maj, till den lägsta nivån på närmare tre år. Främst beror nedgången på att företagen har sänkt sina förväntningar på

Uppåt i april, främst tack vare bygg- och industriföretagen

Barometerindikatorn steg 1,6 enheter i april, efter att ha fallit fyra månader i rad. Den uppgår därmed till 110,4 vilket pekar på ett betydligt ljusare stämningsläge än normalt bland företag och hushåll.Uppgången förklaras främst av än starkare signaler från tillverkningsindustrin, vars konfidensindikator steg hela 5,1 enheter i april. Denna uppgång drivs i sin tur av industriföretagens uppjusterade produktionsplaner på tre månaders sikt samt en något ljusare syn på färdigvarulagren. Även bygg- och anläggning bidrog åter på uppåtsidan. Konfidensindikatorn steg för andra månaden i rad

Konjunkturen förstärks och toppar 2019

Högkonjunkturen i Sverige förstärks och konjunkturuppgången i omvärlden driver på den svenska exporten. Det höga kapacitetsutnyttjandet gör att näringslivets investeringar ökar snabbt, trots att bostadsinvesteringarna planar ut. Eftersom bristen på arbetskraft är fortsatt stor stiger löneökningarna gradvis, och inflationen når inte upp till 2 procent förrän 2020. Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till första kvartalet 2019. För att behålla personaltätheten i exempelvis vården och skolan behöver skatter höjas eller bidrag sänkas med drygt 20 miljarder kronor. Det visar

Hushållens syn på ekonomin dämpades

I mars föll barometerindikatorn för fjärde månaden i rad, från 109,4 till 108,4. Trots de senaste månadernas nedgång visar indikatorn på ett klart ljusare stämningsläge än normalt i ekonomin. Nedgången i mars förklaras av en ytterligare dämpning i hushållens syn på ekonomin samt något svalare signaler från tjänstesektorn.Tillverkningsindustrins konfidensindikator har inte ändrats nämnvärt och visar fortsatt på ett mycket starkt läge. Omdömena om orderstockarna är historiskt starka och jämförelsevis få företag är missnöjda med storleken på sina lager. Produktionsplanerna ligger kvar i nivå

Mindre optimistiska byggföretag och hushåll

Barometerindikatorn föll marginellt i februari, från 110,1 i januari till 109,5. Nedgången förklaras av något mer dämpade signaler från byggföretagen och hushållen. Det är tredje månaden i rad som indikatorn går ned, men februarivärdet visar fortfarande på ett klart ljusare stämningsläge än normalt i svensk ekonomi.De senaste månadernas nedgång i tillverkningsindustrins konfidensindikator bromsade in i februari. Indikatorn är i stort sett oförändrad jämfört med förra månaden och visar på ett mycket starkt läge i tillverkningsindustrin. Framför allt är industriföretagens omdömen om

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Twitter