– Frågan jag brinner för är rehabilitering, att få förutsättningar att komma tillbaka till livet efter en olycka eller sjukdom. Det är viktigt att få regioner och kommuner att förstå hur betydelsefullt det är med en bra rehabilitering, säger Kent Strandberg till strokeforbundet.se.

Vi har som organisation under pandemin tvingats ställa om till mer digitala verksamheter då den ordinarie verksamheten där medlemmarna träffas för att känna gemenskap, bryta ensamhet och träna inte gick att genomföra. Samtidigt har flera av våra föreningar gjort fantastiska insatser för att ersätta inställd ordinarie verksamhet med digital föreläsningar, fikaträffar och studiecirklar. Vi kan dock konstatera att det inte på lång väg kan ersätta ordinarie verksamhet där man träffas fysiskt. På grund av att våra medlemmar i hög utsträckning befinner sig i ett digitalt utanförskap så slår en pandemi än hårdare

Att pandemin har påverkat de anhörigas situation talar undersökningen sitt tydliga språk. Bland yngre och boende i storstäder och dess närhet är det extra märkbart. Inställda aktiviteter och rehabilitering påverkar situationen negativt för den anhöriga och givetvis för den som har haft stroke. STROKE-Riksförbundet ser allvarligt på att planerad rehabilitering inte har gått att genomföra och att färre har kunnat erbjudas rehabilitering.

Under Coronapandemin har vi i STROKE-Riksförbundet fått tydliga signaler från våra medlemmar och andra som hör av sig till oss, att den så viktiga strokerehabiliteringen inte har kunnat genomföras. Det har handlat om att rehabilitering har blivit inställd på grund av smittoläget och personalbrist, samtidigt har de som fått möjlighet till rehabilitering inte vågat genomföra den på grund av rädsla för smitta.  När strokerehabiliteringen inte går att genomföra, är det ännu mer betydelsefullt med vardagsträning.

Redan idag vet vi i STROKE-Riksförbundet att det i Sverige, är brist på interventionister. Utbildningen är lång och frågan är om den planerade omorganisationen av den neuroradiologiska vården på Karolinska universitetssjukhuset negativt påverkar förutsättningarna för att utbilda interventionister för landets räkning?

Vi inom STROKE-Riksförbundet känner en stor oro inför uppgifterna om att omorganisationen på Karolinska sjukhuset riskerar att negativt påverka arbetet i multidisciplinära team och röntgenläkares neuroradiologiska utbildning samt forskning och utveckling av strokevården. Hur påverkas i förlängningen förutsättningarna att ställa snabb och korrekt diagnos samt utförande av snabb behandling, inte bara i Stockholm utan runt om i landet?

Under de åren som Strokefonden delat ut drygt 50 miljoner kronor till strokeforskningen har vi bland annat stöttat flera forskningsprojekt på Karolinska universitetssjukhuset. Vi ställer oss så klart frågande till på vilket sätt den planerade strukturförändringen av sjukhusets Neuroradiologiska enheter gynnar utbildning, forskning och utveckling inom strokevården?

Avslutningsvis frågar vi oss om det gjorts någon konsekvensanalys och vilka är i så fall förbättringarna inom dessa områden? Eller finns det faktiskt risk för försämringar?

Det är viktigt att de europiska staterna satsar på forskning, förebyggande arbete, akutvård för de som får en stroke samt inte minst rehabilitering för att möta det ökande behovet

För oss i STROKE-Riksförbundet var det självklart att vi skulle finansiera och vara en del i produktion av dokumentären ”1605 dagar och nätter”, då en av våra främsta uppgifter är sprida information om stroke. Filmen visar att vem som helst och var som helst kan man få en stroke. Dokumentären sätter fokus på att en behovsanpassad och långsiktig rehabiliteringsplan är en förutsättning för ett värdigt liv efter stroke

- Det är fantastiskt att ännu fler kan behandlas för sin stroke genom trombektomi. Vi vet att det förhindrar svåra funktionsnedsättningar. Vi vet att samhället skulle spara pengar om fler fick möjlighet att behandlas med trombektomi. Vi vet tyvärr också att det finns stora skillnader i trombektomivården. Framför allt är det en brist i de delar av Sverige som är glest befolkade

Ett värdigt liv efter stroke är STROKE-Riksförbundets högst prioriterade fråga, vilket gör det särskilt positivt att efter vårt enträgna arbete för rehabilitering får rehabiliteringen en framskjuten roll i förslaget till riktlinjer

Alla har rätt till den bästa strokevården. Varje fördröjd minut medför större risker för bestående funktionsnedsättningar och i värsta fall död. Fler måste få möjlighet att behandlas med trombolys eller trombektomi.