Sweden

Dela

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

REKOMMENDATIONER FÖR HANTERING AV RUNDBALAR

Forskare från SLU har undersökt hur stor betydelse tidpunkten för flyttning har på tätheten hos inplastade rundbalar. Forskarna rekommenderar att rundbalar med låg torrsubstanshalt flyttas så fort som möjligt medan det inte spelar lika stor roll för balar med högre torrsubstanshalt. Det är också angeläget att plasttillverkarna tar fram rekommendationer som är baserade på plastens egenskaper.Idag utför flertalet rundbalspressar pressning och inplastning i samma maskin och lämnar den inplastade balen kvar på fältet. Sträckfilmen som används är tunn och ömtålig och det kan vara svårt att

KLIMATREGLERING MOTVERKAR GRÅMÖGELANGREPP

Forskare från SLU har undersökt sambandet mellan gråmögel och klimat i tomatodlingar i växthus. Mätningarna i försöken visade sig vara mer relevanta än de klimatregistreringar som gjordes i den befintliga växthusdatorn. Studierna ger möjlighet att utveckla en klimatreglerteknik för växthus som kan göra det lättare att undvika gråmögelangrepp i framtiden.Forskare från SLU har undersökt möjligheten att utveckla en teknik för klimatreglering i växthus för att bättre kontrollera gråmögelangrepp i tomatodlingar. Gråmögel är ett stort problem hos trädgårdsodlare och orsakar stora

UPP TILL 30 PROCENT MINDRE KVÄVE VID PUNKTGÖDSLING AV ISBERGSSALLAT

Forskare från SLU har undersökt om punktgödsling kan minska mängden kväve som krävs vid odling av isbergssallat. Försöken visar att det går att minska kvävet med upp till 30 procent utan att kvalitet eller avkastning påverkas negativt. Punktgödsling minskar också risken för utlakning av kväve från jordbädden.Forskare från SLU har undersökt om punktgödsling kan ge samma tillväxt och kvalitet vid odling av isbergssallat som bredspridning och samtidigt minska risken för utlakning av kväve. Isbergssallat kräver en god och jämn tillgång av växtnäring under hela tillväxtperioden från plantering

BRA VÄDERPROGNOSER OCH PLANERING MINSKAR UTLAKNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL

Forskare från Hushållningssällskapet Skaraborg och SLU har undersökt vad som påverkar utlakningen av bekämpningsmedel i dräneringsvatten. Det är främst markens egenskaper som påverkar hur de olika substanserna transporteras i jorden men även nederbörd och jordbearbetning spelar roll. Slutsatsen är att det går att minska utlakningen med hjälp av bra väderprognoser och noggrann planering av bekämpningen i förhållande till markegenskaperna.I projektet kartlade forskarna vilka substanser från bekämpningsmedel som återfanns i dräneringsvattnet från åkermarken och jämförde med vilka medel som

SÄKRARE BEKÄMPNING AV VECKLARE MED PROGNOSSYSTEM

Forskare från SLU har kartlagt förekomsten av olika vecklararter i svenska äppelodlingar och vilka skador de orsakar. Vecklarskador på frukt förväntas öka i och med hårdare EU-regler som gör att fler bekämpningsmedel med kort verkningstid används. För att motverka skador rekommenderar forskarna bekämpningsstrategier baserade på lokalt anpassade och artspecifika prognossystem.Forskare från SLU har undersökt skånska äppelodlingar för att kartlägga de vecklararter som finns i Sverige. Vecklare är fjärilar vars larver kan ge stora skador på knoppar, blommor och bladverk i bland annat

VERKTYG FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING PÅ GÅRDEN

Agroväst och Odling i Balans har gemensamt tagit fram ett verktyg för att beräkna energiförbrukningen på gården och hitta möjligheter till förbättringar. En modell har tagits fram som redovisar hur energianvändningen ser ut, vilka energieffektiviseringar som kan göras och i vilken mån gården kan leverera energi till andra delar av samhället. Efter att modellen har testats på ett antal gårdar fortsätter arbetet med att ta fram ett verktyg för energieffektivisering som kan bli norm i framtiden.Syftet med projektet Greppa energin på gården har varit att ta fram ett verktyg för att kunna

LOFT PÅ BORGEBY FÄLTDAGAR 24-25 JUNI

Den 24-25 juni är LOFT – lantbrukare och forskare tillsammans, på Borgeby Fältdagar, en av Europas största lantbruksmässor i fält. I montern visas bland annat ett bandställ för traktorer och besökarna kan ställa frågor om lantbruksforskning till över 40 forskare och LOFT-ambassadörer. I seminarietältet håller LOFT korta föredrag om grödor från åker till energi, växtpatologi, växtförädling, bladlöss, biogas, maskinkostnader och växter som pratar.Årets tema för Borgeby Fältdagar är uthålligt jordbruk med fokus på områden som växtnäring, växtskydd och energi, främst biogas. I LOFTs monter

RÖKNING OCH FERMENTERING DÖLJER GALTLUKT

Forskare från SLU har upptäckt ett sätt att använda kött från okastrerade hangrisar i köttproduktion utan att få med galtlukten. Genom att fermentera och röka korv som innehöll kött och fett från okastrerad hangris lyckades de dölja lukten. Detta kan på sikt vara ett alternativ till att kastrera smågrisar som ska användas till köttproduktion.I Sverige kastreras hangrisar som ska användas till köttproduktion redan vid tidig ålder för att förhindra att så kallad galtlukt sprider sig till köttet och fettet. Galtlukten uppstår när grisen blir könsmogen och orsakas av två ämnen, androstenon som

ISLE OF JURA BÄST I POTATISTEST

Forskare från SLU har testat 20 nya potatissorter och jämfört deras egenskaper under svenska förhållanden. Testerna visade att bäst egenskaper hade den nya sorten Isle of Jura. Flera av de nya potatissorterna kräver också mindre kväve under odlingen än många av de etablerade, vilket är bra för både miljön och ekonomin.Matpotatis måste ha bra kokegenskaper, smaka gott och se attraktiv ut för att sälja men också vara fri från skador, sjukdomar och skadliga ämnen för att odlingen ska vara lönsam. Många av de nya potatissorter som har kommit på senare år har testats i ursprungslandet men det är

VÄRMEFORSK GÅR MED I LOFT

Värmeforsk, som finansierar forskning och utveckling inom energisektorn, går med i kommunikationssamarbetet LOFT – lantbrukare och forskare tillsammans. Värmeforsk börjar med att medverka i LOFT:s monter under lantbruksmässan Borgeby Fältdagar, 24-25 juni.Sedan 2006 driver Värmeforsk tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning forskningsprogrammet ”Grödor från åker till energiproduktion”. I programmet möts odlare och energiproducenter, för att gemensamt skapa förutsättningar för en tryggad svensk biobränsleförsörjning. Programmet har som mål att öka produktionen av bioenergi i jordbruket

BÄTTRE KOLL PÅ GRISARNA MED OPTISK VÅG

Forskare från JTI och SLU har kommit fram till att det går att använda optisk våg istället för digital våg för att uppskatta vikten hos slaktgrisar. Resultaten visar att beräkningarna för tillväxt och utslaktningsvikt är så tillförlitliga att de är jämförbara med resultaten från en digital våg. Förutom att den är mindre tidskrävande är den optiska vågen också mer skonsam för både skötare och djur.Vägning av djuren är ett viktigt hjälpmedel för att kunna följa tillväxten och nå effektivitet och lönsamhet inom slaktgrisproduktion. Samtidigt är vägningen ett tungt och tidskrävande moment som

MER VITAMINER I VALL MED TIDIG SKÖRD OCH KÄRINGTAND I BLANDNINGEN

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har kommit fram till att det naturliga vitamininnehållet i vall går att påverka genom vilken blandning av vallväxter som väljs och tidpunkt för skörd. Störst innehåll av vitaminer ger en tidigt skördad blandning som innehåller käringtand och även ängssvingel. Själva ensileringen och vilket ensileringsmedel som används är däremot av mindre betydelse.Forskare från SLU har undersökt hur innehållet av A- och E-vitamin skiljer sig åt i några vanliga vallväxter och hur skörd vid olika mognadsstadier kan påverka. Preliminära resultat från det

KAOLIN MINSKAR UTSLÄPPEN VID SPANNMÅLSELDNING

I ett projekt genomfört av forskare vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut visade resultaten att en tillsats av kaolin minskade utsläppen av partiklar vid eldning av spannmål. Utsläppen minskade med så mycket som 57 procent med en tillsats av fyra procent kaolin vid förbränningen. Resultaten har även betydelse för andra bränslen från åkermarken såsom hampa, gräs, halm och betblast.I ett projekt finaniserat av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har forskare från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut undersökt om det med hjälp av tillsatser går att reducera utsläppen av partiklar vid

FRISKA KALVAR BLIR LÖNSAMMA KOR

Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att kalvar som är friska under uppväxten blir mer lönsamma som vuxna kor. Det så kallade Kvigprojektet är den största svenska studien i sitt slag och den första som kan visa på ett samband mellan kalvars hälsa under uppväxten och mjölkproduktion, fruktsamhet och juverhälsa senare i livet. Resultaten hjälper till att öka kunskapen om hur kalvar bör hållas för att bli mer produktiva och leva längre som kor.Att bli gammal är en svår utmaning för dagens mjölkkor, ofta blir de inte äldre än fem år. De vanligaste orsakerna till att de inte blir

ALL SVENSK MJÖLK ÄR LIKA NYTTIG

En studie genomförd av forskare från SLU visar att det inte är någon skillnad på vitamininnehållet i ekologiskt eller konventionellt producerad mjölk. Vitamininnehållet påverkas av det foder som kon äter och eftersom det inte är någon större skillnad på fodret i ekologiska och konventionella kobesättningar i Sverige blir det heller inte några skillnader på vitamininnehållet i mjölken. Att tidigare forskningresultat från Danmark har visat på skillnader kan förmodligen förklaras med vilken typ av foder som korna fått.All svensk mjölk är lika nyttig när det gäller vitamininnehållet fastslår

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp