Sweden

Dela

Om oss

Institutet för Privatekonomi är ett utredningsinstitut inom FöreningsSparbanken. Vi bevakar områden som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar påverkar ekonomin ur den enskildes perspektiv.

Citat

– En familj med två arbetande vuxna och två barn förväntas ha 1 300-1 400 kronor mer att röra sig med i månaden i januari 2014 jämfört med i januari 2013, säger Madelén Falkenhäll, privatekonom på Institutet för Privatekonomi. Barnfamiljer med bostadsbidrag får dessutom höjt bidrag 2014.
Madelén Falkenhäll, privatekonom på Institutet för Privatekonomi, Swedbank
– Fortsatt låga räntor tillsammans med ökad disponibel inkomst gör att många hushåll borde kunna amortera eller spara mer för att få en bättre privatekonomisk balans på sikt, menar Madelén Falkenhäll.
Madelén Falkenhäll, privatekonom på Institutet för Privatekonomi, Swedbank
– Löntagarnas förbättring är stor. För en barnfamilj med normala inkomster i hyresrätt har den årliga förbättringen inte varit större sen införandet av maxtaxan 2002. Sjuka och arbetslösa får inte alls del av detta och många pensionärer får det istället sämre, vilket innebär att löntagarna ekonomiskt sett drar ifrån övriga hushållsgrupper, kommenterar Erika Pahne, chef på Institutet för Privatekonomi.
Erika Pahne, chef på Institutet för Privatekonomi, Swedbank
Ungdomar verkar ha blivit mer ekonomiskt ansvarstagande, vilket är väldigt positivt. Det är särskilt viktigt då vi går mot en utveckling där ett allt större ansvar för den egna välfärden läggs på individen.
Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för privatekonomi.
– Svenskarnas optimism kring den egna ekonomin är kombinerad med försiktighet. Främst är det kvinnor som kommer att hålla igen på sin konsumtion, vilket kan kopplas till att kvinnor också är mindre optimistiska än män är vad gäller den egna ekonomin framöver. Även när det gäller utgifter för årets semester är kvinnor mer restriktiva än män.
Erika Pahne, ekonom vid Institutet för Privatekonomi hos Swedbank.
– Storstadsbor tror främst att högre lön och chansen att få ett arbete påverkar privatekonomin till det bättre framöver. Landsortsborna däremot ser risken att förlora jobbet som den största anledningen till försämringar, säger Erika Pahne.
Erika Pahne, ekonom vid Institutet för Privatekonomi hos Swedbank.
Jämför sparformerna så att de passar dig utifrån vilken sparartyp du är. Men tänk också på att det finns mer än skatten att ta hänsyn till.
Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Budgetpropositionen för 2016

Idag presenterade regeringen sin budget för 2016. Vinnarna är de många pensionärer som får sänkt skatt med upp till 270 kronor per månad och förlorarna är höginkomsttagare som får betala mer i inkomstskatt nästa år. Det blir även dyrare att köra bil 2016.PensionärerRegeringen föreslår sänkt skatt på inkomst från pension upp till 20 000 kronor per månad. Skattesänkningen varierar beroende på hur hög pensionen är. För en pensionär med garantipension, 8 053 kronor per månad, innebär det 180 kronor mindre i skatt varje månad. Störst skattesänkning får de med en pension på 10 000 kronor i

Månadens fråga: Har du råd att flytta?

Mer än var tredje hushåll anser att kravet på kontantinsats är ett hinder för att köpa en ny bostad. Två tredjedelar av de yngre hushållen uppger att kontantinsatsen står i vägen för ett bostadsköp, medan de äldre uppger att skatten är det största hindret att flytta. Det framgår av en webbundersökning som Swedbank låtit göra på sin hemsida i augusti.Idag kräver bankerna en kontantinsats på 15 procent av köpesumman vid lån till en bostad. Regeringen har lagt fram ett förslag om hårdare amorteringskrav[1] 

Effekter av nya basbelopp 2016

Den 1 januari sänks prisbasbeloppen något och inkomstbasbeloppet höjs. Det medför bland annat något lägre garantipensioner, studiemedel och sjuk- och föräldraersättningar. Inkomstpensionerna ökar däremot 2016, till följd av den positiva balanseringen i pensionssystemet.I januari varje år ändras de så kallade basbeloppen; prisbasbelopp, förhöjt prisbasbelopp och inkomstbasbelopp. De påverkar på olika sätt nivån på pensioner, transaktioner och skatter. Prisbasbeloppet påverkar garantipension, studiemedel, sjuk- och föräldrapenning. Även grundavdrag och jobbskatteavdrag påverkas av

Månadens fråga: Majoriteten har en sund ekonomi, men många kan inte buffertspara

Knappt sex av tio svenskar har en sund och hållbar ekonomi, det vill säga de kan spara regelbundet och har en buffert för oförutsedda händelser. Men så många som var fjärde svensk kan inte sätta undan 10 procent av sin nettolön varje månad. Det framgår av en webbundersökning som Swedbank låtit göra på sin hemsida under två veckor i maj.Det finns olika sätt att definiera en sund och hållbar ekonomi. En definition är att man kan spara 10 procent av sin lön efter skatt varje månad, att man har motsvarande två månadslöner efter skatt på banken och att man kan bo kvar i sitt boende i ett år om

Så påverkas hushållens ekonomi av regeringens ekonomiska vårproposition

Idag presenterade regeringen sin ekonomiska vårproposition och tilläggsbudget. Budgeten innebär förbättringar för några av de mest utsatta hushållen, men den innehåller även skattehöjningar som påverkar hushållen.Regeringens tilläggsbudget innehåller förslag på höjd ersättning från a-kassan, höjt underhållsstöd och högre bostadstillägg för ålderspensionärer. På minusposten hittar man högre skatt på drivmedel och sparande, samt försämringar i ROT och RUT. A-kassanTaket i arbetslöshetsförsäkringen föreslås höjas från 18 700 till 25 000 kronor per månad för de 100 första dagarna.

Månadens fråga: Hushållen positiva till skärpta amorteringskrav på bolån

De flesta hushåll tycker att Finansinspektionens förslag om skärpta amorteringskrav är bra, hela två tredjedelar av de som svarade i Swedbanks undersökning tycker det. Ju högre inkomst desto mer positiv till förslagen och män är mer positiva än kvinnor. Över hälften av de svarande skulle amortera mer om de kunde.Svenskarna är positiva till att amortera, över hälften gör det på sina bolån redan idag och lika många skulle som sagt vilja amortera mer om de kunde. Det visar en undersökning med över 4 300 svarande som Swedbank gjort på sin hemsida. Där ställdes frågor om vad hushållen tycker om

Hushållens ekonomi 2015 – ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare

De flesta som har ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga utgifter är betalda. En familj med bostadslån får till följd av lägre räntor över 1 300 kronor mer kvar att leva på i januari 2015 jämfört med för ett år sedan. Pensionärerna kan däremot få det sämre, garantipensionären får en försämring med hela 200 kronor i fasta priser varje månad.I januari varje år beräknar Swedbank nödvändiga utgifter för olika typer av hushåll och hur mycket dessa hushåll har kvar att leva på varje månad. För alla hushåll utom för villafamiljen är

Så blir din ekonomi 2015

Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under året. Löneökningar i kombination med utebliven inflation innebär dock reallöneökningar som kommer alla med ett arbete till del. För familjer med två arbetande vuxna kan det innebära 800-2 000 kronor mer i plånboken. Ensamstående får det också bättre medan det inte ser lika ljust ut för pensionärerna enligt den senaste prognosen som Swedbank Privatekonomi gjort över hushållens ekonomi 2015.Med ett nyval i mars och en eventuell tilläggsbudget i

Månadens fråga:Vad tror hushållen om sin ekonomi nästa år?

Bättre eller sämre ekonomi 2015? Av Swedbanks och Sparbankernas undersökning framgår det att de som tror sig få en bättre ekonomi nästa år är lika många som de som uppger att deras ekonomi blir sämre. Förändrad inkomst är största anledningen till förbättrad ekonomi, ny regering och ny politik är huvudorsaken till en sämre ekonomi. I västra Sverige och i Stockholmsområdet är man mer positiv än genomsnittet, i östra Sverige mer negativ.Under två veckors tid i november ställde vi frågan på Swedbanks hemsida om hur man tror sin ekonomi blir 2015 och vad det i så fall beror på. Över 6 000

Tips inför årsskiftet

Det är ännu oklart hur hushållens ekonomi kommer att bli 2015. Riksdagen antog allisansens budget och nyval är utlyst till mars 2015. Sannolikt kommer man i vårpropositionen återkomma med fler förslag som kan påverka våra plånböcker. Men inför årsskiftet finns det några saker att tänka på, för att undvika en del fallgropar.Husavdrag (RUT och ROT)Skattereduktion medges för belopp som betalats under det år som deklarationen avser. Det innebär att om arbete utförs under 2014 men betalas först 2015, kommer skattereduktionen medges för 2015, dvs den deklaration man lämnar in i maj 2016.

Undersökning om hushållens sparande

Många sparar regelbundet, men nästan var femte har en buffert på mindre än 10 000 kronor. Över hälften har inte råd att öka sitt sparande. De flesta sparar till oförutsedda utgifter men färre än hälften sparar för att klara en längre tids sjukdom eller arbetslöshet. Det visar Swedbanks undersökning över svenskarnas sparande.Hur mycket sparar man?Sparande är en nödvändig del i de flesta hushålls ekonomi. Hur och varför man sparar skiljer sig åt, men generellt sett handlar det om att man trygghetssparar eller sparar till resor eller andra nöjen. Oftast är det en kombination av båda.

Löneväxling som ett alternativt pensionssparande

Inför varje nytt år är det bra att se över vilken pension man får den dag man blir pensionär. Det finns flera sätt att trygga sin pension men det är inte alltid lätt att veta vilket form som passar bäst. Ett alternativ är löneväxling via sin arbetsgivare, något som blir mer intressant och aktuellt när regeringen nu reducerar möjligheten till skatteavdrag via individuellt pensionssparande.Att spara inför sin pension är viktigt. När vi går i pension är det otvetydigt att inkomsten sänks. Sannolikt är att inkomsten från det allmänna blir cirka 65 procent jämfört med inkomsten när vi arbetade.

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015

Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet höjs och skatten på pensioner sänks. Dessutom höjs bostadstillägget för pensionärer. Arbetslösa som saknar inkomstbortfallsförsäkring via sin arbetsgivare eller sitt fackförbund vinner också på regeringens förslag, när taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs. Många löntagare får däremot skattehöjningar 2015.– För löntagare med vanliga löner innebär budgeten ingen större förändring. De med högre löner kommer att få betala mer i skatt, säger Arturo Arques,

Effekter av skatteförslag från nya regeringen

Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt och pensionärer får betala mindre i skatt. För en månadslön på 60 000 kronor innebär förslagen 220 kronor mer i skatt varje månad och för en garantipensionär drygt 180 kronor mindre i skatt.För hushållens del handlar förslagen bland annat om en nedtrappning av jobbskatteavdraget, en begränsning av uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en sänkning av skatten för pensionärer. Den nya regeringen vill också begränsa avdragsrätten för

Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering

Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde har både löntagare, pensionärer och studenter kunnat se en tydlig förstärkning av sin disponibla inkomst. De har fått förbättringar på mellan 1 000 och 4 000 kronor per månad. För sjuka och arbetslösa har ersättningarna däremot försämrats under alliansregeringens tid.De privatekonomiska förslag som aviseras i årets vårproposition för att presenteras i budgetpropositionen i höst, är att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas från 12 000 kronor per år till 2 400

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för ett år sedan. Löntagarhushållen har fått en förbättring med runt 500-600 kronor per vuxen person och månad jämfört med januari 2013. För pensionärer har utvecklingen däremot inte varit lika gynnsam.I januari varje år beräknar Swedbank nödvändiga kostnader för olika typer av hushåll och hur mycket de har kvar att leva på när de är betalda. För alla de hushåll som Swedbank följer är de nödvändiga utgifterna något högre, i genomsnitt 1,5 procent, i januari 2014 jämfört med

Så här blir din ekonomi 2014

Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år – och mest får de med jobb. För de flesta löntagare rör det sig om en femhundring mer varje månad och för en tvåbarnsfamilj hela 1 300 kronor, jämfört med för ett år sedan. Pensionärer med inkomst- och tilläggspension förväntas däremot få det sämre. Det visar Institutet för Privatekonomis prognos över hushållens ekonomi 2014.Löntagarnas köpkraft ökar mestLöntagare kan nästa år vänta sig lägre skatt, dels genom det femte jobbskatteavdraget som ger 150-

Långsammare höjningar av räntorna

Riksbankens beslut att behålla reporäntan och räntebanan oförändrade pekar på en låg rörlig ränta ännu ett år. De bundna räntorna väntas stiga, men långsammare än tidigare förväntningar. Rådet från Institutet för Privatekonomi på Swedbank är att passa på att amortera.– Har du inte råd att amortera med dagens låga ränta har du knappast bättre råd när räntan stiger, säger Erika Pahne på Institutet för Privatekonomi.Riksbanksbeslutet var väntat. Den korta boräntan på tre månader ligger kvar på en mycket låg nivå, vilket naturligtvis gynnar bolåntagare som valt rörlig ränta. Baksidan av

Mer pengar över för löntagare nästa år

Det femte jobbskatteavdraget ska genomföras 2014 som utlovat i valmanifestet. Löntagare kan då räkna med några hundralappar extra varje månad. Därtill kan läggasatt den särskilda arbetslöshetsavgiften slopas, vilket ger en minskad utgift för många grupper. Även pensionärer får sänkt skatt.– Flertalet pensionärer kommer ändå att gå på minus då bromsen slår till i pensionssystemet, säger Ylva Yngveson på Institutet för Privatekonomi, Swedbank.Institutet för Privatekonomi har analyserat hur regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2014 väntas påverka hushållens ekonomi. Nästa år är

Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna

Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Ändå uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra av tio sparar dessutom regelbundet, vilket också är fler än för fem år sedan.– Dagens unga verkar ha blivit mer ekonomiskt medvetna, säger Madelén Falkenhäll på Institutet för Privatekonomi, Swedbank.Tonåringarnas månadspeng i kronor är i stort sett oförändrad sedan 2008. En anledning kan vara att månadspengens storlek för äldre ungdomar, 16-19 år, i stort följer studiebidraget. Studiebidraget är oförändrat sedan 2006. Inräknat inflationen har alltså ungas köpkraft försämrats,

Lägre garantipension, inkomstpension och studiemedel 2014

Klubbas de preliminära beskeden om prisbasbeloppen för 2014 igenom kommer garantipensionerna att sänkas med 0,2 procent nästa år. I pengar innebär det knappt 20 kronor per månad. Övriga pensionärer får på nytt se sina pensioner minska på grund av balanseringen. Före skatt handlar det om 300-400 kronor. Studiemedlen sänks med 20 kronor per fyraveckorsperiod.– Även om svensk ekonomi rullar på i hygglig takt ser allt inte ljust ut och ekonomin för många hushåll kan påverkas negativt, säger Ylva Yngveson på Institutet för Privatekonomi på Swedbank.Tre olika basbelopp påverkar både

Barnbidraget, en 65-åring som växt till sig

Det allmänna barnbidraget fyller 65 år i år.– Barnbidraget har förbättrats mer över tid än andra stöd och ökat mer än barns nödvändiga levnadskostnader, konstaterar Madelén Falkenhäll på Institutet för Privatekonomi, Swedbank.Samhället har flera olika stöd för barnfamiljer. En del är allmänna, andra riktade. Ett behovsprövat bidrag till barnfamiljer infördes 1937, men först 1948 blev bidraget allmänt och lika för alla. Även om alla barn får samma belopp är det ändå för de ekonomiskt mest utsatta hushållen som barnbidraget spelar störst roll för vardagsekonomi. Se bilaga med budgetexempel.

Män mer optimistiska än kvinnor kring sin privatekonomi

Svenskarna är fortsatt övervägande positiva till hur den egna ekonomin kommer att utvecklas framöver. Framförallt gäller det män, medan kvinnor blivit mer pessimistiska. Och orsakerna till varför man är positiv respektive negativ har ändrats radikalt.– Den egna arbetssituationen har fått en betydligt större inverkan på framtidstron, konstaterar Erika Pahne, ekonom vid Institutet för Privatekonomi hos Swedbank.Årets Hushållsbarometer från Institutet för Privatekonomi visar att optimismen bland hushållen är på samma nivå som förra våren. Drygt en tredjedel tror att den egna ekonomin kommer

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp