– En stor förändring i den nya versionen är att man som organisation förväntas påverka den värdekedja man ingår i genom att ställa krav eller uppmana andra att minska sin miljöpåverkan. Det kan låta som en rejäl utmaning men nya 14001 rymmer också många strategiska och affärsmässiga värden om man gör det i samråd med sina leverantörer och andra intressenter – och på en rimlig nivå.

– Experterna har efter fem års arbete kunnat enas om ett dokument som har omfattande global förankring. Implementeringsfasen med praktisk användning tar nu vid och de företag som skaffar insikt i och använder checklistan kommer att vara vinnare på bioenergimarknaden.

– Bioenergi är ett av de viktigaste redskapen för att lösa klimatfrågan. De globala diskussionerna under processen har lett till ökat samförstånd och förståelse för de olika situationer som råder i olika länder och hur de kan hanteras. Resultatet har blivit ett bra, globalt gångbart redskap för att på ett objektivt sätt kunna visa att biobränslen kan produceras på ett hållbart och miljövänligt sätt. Vi tror att standarden kan främja en ökad handel med hållbar bioenergi.

– Tack vare omfattande svensk forskning om skogsbränslen har de svenska experterna fått sakliga argument som bidragit till att standarden blivit relevant även för nordliga skogar med långa omlångloppstider. Svaren på de miljömässiga frågor som ställs i standarden finns i de flesta fall redan framtagen genom forskning, nästa steg gäller att sammanställa den på ett lättillgängligt sätt.

– Ett arbete är påbörjat med att ta fram material för att underlätta för användaren av standarden. Ett första steg är att översätta standarden till svenska, men det finns även planer på att under 2016 göra en genomgång av relevant svensk lagstiftning och vad som täcks genom den, pilotstudier, olika former av checklistor och workshops.

Det är avgörande för Europas industri att upprätthålla de väl utbyggda hänsyn till miljö, konsument- och arbetarskydd som redan finns. Bästa sättet att hävda detta är att bygga en överenskommelse på det europeiska standardiseringssystemet eller ISO på den globala nivån.

Det är imponerande att de viktigaste länderna i Stillahavsregionen och USA nu kunnat enas runt ett frihandelsavtal, TPP. För att inte tyngdpunkten för den globala utvecklingen ytterligare ska förskjutas bort från Europa måste våra TTIP-förhandlingar med USA komma i mål, det menar Thomas Idermark VD på SIS, Swedish Standards Institute som just nu är på besök i USA för att träffa den amerikanska standardiseringsorganisationen ANSI (American National Standards Institute).

– Standarden blir ett viktigt verktyg för att lyfta kvalitetsfrågorna.

– Kommittén har en väldigt bred representation och vi vill så klart att så många intressenter som möjligt deltar i arbetet, inte minst myndigheter.

– Kommitténs mål har varit att utveckla en standard som kvalitetssäkrar handhavandet av och informationen om hjärtstartare så att fler liv kan räddas. Så vitt vi känner till är detta den första standarden i sitt slag i Europa.

– Vem som utför välfärden i vårt land - eller hur mycket pengar de tjänar - får inte överskugga den viktigaste diskussionen, nämligen kvaliteten inom verksamheterna. Vi har identifierat två stora utmaningar inom äldreomsorgen i Sverige: svårigheten att följa upp kvalitetsarbetet inom verksamheterna samt den ojämlikhet som faktiskt råder mellan olika äldreboenden. Alla aktörer som använder den här standarden får nu ett verktyg för att möta dessa utmaningar, säger Thomas Idermark.

- Äldrestandarden är bara början på vad SIS hoppas ska bli en ökad förståelse inom offentlig sektor för vad standarder kan användas till. Andra intressanta områden kan ex. vara HVB-hemmen, asylboenden, psykiatrin, skolan etc.

– Vi behöver en tät, strategisk diskussion med svenskt näringsliv om hur vi tidigt fångar upp företagens behov.

– Jag kommer in i ett väldigt spännande skede. Standarder får allt större betydelse, både nationellt, internationellt och i nya sektorer. Fler och fler upptäcker att standarder underlättar vid till exempel offentliga upphandlingar.

– Vi ska ta fram gemensamma riktlinjer för hjärtstartare som är placerade ute på arbetsplatser och offentliga miljöer utanför sjukvården. Målet är att kvalitetssäkra användandet och informationen om hjärtstartare så att fler liv kan räddas.

– Varje år drabbas 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp och bara 500 överlever. Målet med kommitténs arbete är att öka antalet hjärtsäkra platser och hjärtstartare för att kunna rädda fler liv.

– För att en plats ska vara hjärtsäker är det viktigt att tillverkare, användare, sjukvårdspersonal med flera är överens om vad som ska finnas på plats. SIS samlar i ett första steg nationella aktörer men ser också arbetet som grund för internationell standardisering inom området.

– Det är ett stort steg som nu tas för utvecklingen av moderna spårvägar i Sverige när vi skapar en kommitté för ett nationellt standardiseringsarbete. Förhoppningen är att minska kostnaderna och förenkla utbyggnader.

– Företag som köper molntjänster har idag svårt att se vad som ingår i avtalet. När vi får en global överenskommelse om hur tjänsterna ska beskrivas kommer fler våga ta steget och utnyttja de IT-lösningar som finns..

– Att köpare och säljare får tillgång till heltäckande avtal för tjänsteleveranser inom molnet kommer sannolikt öka förtroendet för molnet i stort och bidra till att fler använder tjänsterna. Här är standardiseringsarbetet inom terminologi och referensarkitektur också viktiga pusselbitar..

– Vi får allt fler äldre som behöver tillgång till trygghetslarm och dessutom står vi inför ett teknikskifte från analoga till digitala larm som gör att nästan 200 000 trygghetslarm i Sverige behöver bytas ut. För kommuner som ska göra upphandlingar är det därför mycket viktigt att utgå från en standard som stöttar den nya tekniken. Oskar Jonsson, programledare regeringsuppdraget Digitala trygghetslarm –

– Utvecklingen går snabbt inom den här branschen och de svenska intressenterna påverkas mycket av den europeiska och globala utvecklingen, därför förbereder vi för ett internationellt samarbete redan från start. Enligt uppgift finns det hela 2,6 miljoner larmenheter i Europa som berörs.

– När företagslotsning fungerar bra innebär det förutom ett förändrat arbetssätt även en förändring i synsätt hos kommunen. Så begreppet företagslots beskriver både en process för samordning och en organisationskultur där företagaren ska kunna välja väg in i kommunen och ändå få ett samordnat stöd

– Tetra Pak har produktion i mer än 40 länder och försäljning i betydligt fler länder än så. Då är det viktigt att vi har en enhetlig struktur som gör att vi kan bli ännu bättre på att reducera förpackningarnas miljöpåverkan och underlätta återvinningen.

– Missförstånden handlar både om att många bostäder faktiskt är felmätta och om att köpare och säljare av en bostad inte är insatta i vilken area som ska mätas och hur. Det saknas till exempel ofta kunskap om att reglerna skiljer sig åt mellan småhus och lägenheter.

– På mötet ska vi enas om standarder för terminologi och referensarkitektur inom molnet. Standarder ökar säkerheten för både leverantörer och konsumenter och det gör att användningen av molntjänster kan utvecklas ännu mer.

Sverige har en ledande position inom molnetutvecklingen och den vill vi behålla genom att vara med och påverka standardernas innehåll. När molnettekniken tar fart kommer det att skapa arbetstillfällen även utanför it-branschen.

– Jag ser fram emot att få jobba i en organisation med så stor samlad kompetens. Det är spännande att få vara med och lyfta fram den kunskap som finns och som har potential att nå ut till många fler.

– Charlottas ledarskapsbakgrund i kombination med gedigna erfarenheter från förändringsarbete inom ett flertal branscher är egenskaper som är värdefulla för SIS fortsatta utveckling.

Standarden visar hur det med enkla medel går att göra stor skillnad. Både stora och små företag kan utgå från standarden och göra medvetna hållbara val om allt från sophantering till att maten är kravmärkt och lokalerna tillgängliga för alla.

Det är en stor hjälp för oss att det finns en internationell standard att utgå från i vårt uppdrag att förebygga olyckor. Det är bra att det finns en gemensam ”checklista” som till exempel beskriver hur säkra konserter eller sportevenemang kan planeras.

– Standarden erbjuder en möjlighet att hantera en komplex verklighet. Det blir lättare för studenter och andra att söka bland olika typer av utbildningar. Samtidigt blir det tydligare för dem som ska lämna information, alltså till exempel universitet.

– Genom det här samarbetet med SIS får flera utvecklingsländer möjlighet att påverka innehållet i viktiga standarder som på sikt ökar ländernas möjligheter att delta i den globala handeln. Efterfrågan på den här kunskapen är mycket stor i samarbetsländerna. Svensk standardisering håller högsta internationella klass och SIS kommer att kunna ge länderna mycket värdefull kapacitet.

– Ett viktigt klargörande är det måste finnas en livscykelanalys av produkten.

– Vi lever i en tillväxtekonomi. Det betyder att det inte räcker att vara lika bra i sin tillverkningsprocess, effektiviteten måste hela tiden öka för att inte belastningen på miljön ska öka. Därför är ekoeffektivitet ett viktigt mått.

– Vi använder ekoeffektivitet som underlag för beslut. Var ska vi lägga pengarna för att göra mest miljönytta och vilka finansiella risker finns kopplade till vår miljöbelastning? Det är bra för oss att det nu finns en standard att referera till.

– Vi ser att de organisationer som lyckats med sitt hållbarhetsarbete har fokuserat på att få medarbetarna med sig. Först då blir arbetet trovärdigt.

– Det finns ett stort behov av konkreta verktyg som engagerar medarbetarna i hållbarhetsfrågor. Hittills har företag producerat hållbarhetsrapporter och annan extern kommunikation, men detta räcker inte. Många upplever även att sociala och etiska frågor mest handlar om leverantörsfrågor och vi vill peka på de här frågornas betydelse i ett svenskt sammanhang.

 Som kund ska man kunna lita på att få förväntat resultat när man tar hjälp av en personlig tränare eller en person som erbjuder olika typer av fysiska tester. Därför behöver vi samlas kring gemensamma riktlinjer som beskriver personernas kompetens och tjänsternas innehåll.

Friskvård är idag en accepterad väg till en bättre hälsa och ses inte bara som en fritidssyssla. Det betyder att vi som arbetar med friskvårdstjänster får ett större ansvar

– Det finns stora summor att spara för de företag som arbetar systematiskt. Om man tar ett helhetsgrepp kan man göra effektivare insatser. Istället för att ersätta en värmepanna kanske man inser att man inte behöver den alls.

Det här en del i en stor satsning från regeringens sida för att höja kvaliteten på vård och omsorg för de mest sjuka äldre. SIS är en neutral plattform där de olika intressenterna kan mötas och diskutera fram lösningar på lika villkor

Vi bjuder in alla intressenter i arbetet; kommuner, myndigheter, privatvård, olika yrkesprofessioner, patientorganisationer, anhörigföreningar, fackliga organisationer, forskning med flera. SIS har processerna för att driva arbetet och att förvalta och utveckla de färdiga standarderna