Vår avsikt med förslagen är att skapa ett varaktigt kretslopp för den högskolepedagogiska utvecklingen. Såväl främjande som granskande myndigheter tillsammans med enskilda lärosäten och engagerade nätverk och intresseorganisationer utgör viktiga kuggar i det systemet, säger Andrea Amft.

Resultaten i rapporten visar alltså att de allra flesta av de examinerade hade en lätt övergång till arbetsmarknaden. Men det fanns variationer mellan olika examina och inriktningar.

Vi redovisar antalet examinerade per undervisningsämne samt utvecklingen över tid. Andelen med respektive undervisningsämne jämförs också mot fördelningen av timmar i timplanen och relateras till de framtida behov som Skolverkets prognoser visar.

– Att bygga ut utbildningarna kan vara en del av lösningen, men det krävs fler insatser för att öka intresset så att platserna inte ska stå tomma.

– Det finns flera skäl till att vi konstaterar att KI:s agerande ger intryck av att lärosätet till varje pris velat skydda Paolo Macchiarinis rykte som forskare. Vi är bland annat kritiska till hanteringen av anmälningar om att Macchiarini gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

– När man väl har kommit in på en utbildning spelar föräldrarnas utbildningsnivå ingen roll. Det förvånade oss då social bakgrund påverkar exempelvis betyg från gymnasiet och hur vanligt det är att välja högskolestudier.

– Vad händer den dag vi går in i en lågkonjunktur och ännu fler söker sig till högskolan? Frågan är om konkurrensen om platserna blir ännu större och om snedrekryteringen till högskolan ökar.

Ur ett lärarförsörjningsperspektiv är det mycket problematiskt med de stora avhoppen från ämneslärarutbildningen. Med dagens lärarbrist, som ser ut att bli allt allvarligare, behöver fler påbörja och inte minst slutföra en lärarutbildning.

Det saknas runt 8 000 nybörjare per år. Mot den här bakgrunden är det inte sannolikt att Sveriges lärosäten kommer att kunna lösa lärarbristen under överskådlig tid.

Bristämnen i skolan är en allvarlig samhällsutmaning. I vår nya rapport presenterar UKÄ ett förslag till modell som kan bidra till arbetet med att förbättra dimensioneringen av lärarutbildningen.

Personalen inom högskolan blir allt mer välutbildad, många lärosäten anställer disputerade lärare som ett led i att öka forskningsanknytningen. Ser man till den forskande och undervisande personalen jämnas könsfördelningen mellan kvinnor och män ut. Däremot finns det löneskillnader mellan kvinnor och män.

- Att dimensionera högre utbildning så att den passar arbetsmarknadens framtida behov är ett svårt uppdrag. Lärosätena har inte möjlighet att ensamma säkerställa att dimensioneringen av utbildningsutbudet blir effektivt. Det är ett ansvar som politiker och arbetsgivare måste dela med lärosätena.

I Sverige utgör kostnader för forskning mer än hälften av den totala kostnaden. Om man ser till enbart satsningarna på utbildning faller Sverige inte lika väl ut. Jag vill därför fortsatt betona att det krävs satsningar på högre utbildning parallellt med forskning. Det är nödvändigt för att vi ska kunna hävda oss i den internationella konkurrensen.

– Det är glädjande att arbetsmarknaden får ett så stort tillskott av examinerade från universitet och högskolor.

– Det här är fjärde året i rad vi gör dessa granskningar. Ett skäl till att vi fick uppdraget var en oro att lärosätena erbjöd hobbykurser, men vi har ännu inte sett några tecken på att dessa kurser generellt inte hör hemma inom högre utbildning. Däremot kan de granskade kurserna ha svagheter i förhållande till vad studenterna har rätt att förvänta sig.

Den sociala snedrekryteringen har med grova mått mätt inte förändrats under de senaste 10 åren. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar har visserligen ökat i högskolan men representativiteten har inte förändrats nämnvärt utan ligger fast på en differens på i runda tal 13 procentenheter. Det beror på att det också i befolkningen som helhet har blivit vanligare med högutbildade föräldrar, säger Helen Dryler, utredare på Universitetskanslersämbetet.

- En anledning till att skillnaderna är så stora mellan landets universitet och högskolor handlar i hög grad om utbudet av utbildningar. Statistiken om andelen studenter med högutbildade föräldrar säger i sig ingenting om hur bra ett lärosäte har lyckats med att bredda rekryteringen.

Det är positivt att fler studenter återigen väljer Sverige. Internationalisering av högre utbildning är en viktig kvalitetsaspekt och förhoppningsvis kommer trenden att hålla i sig, säger UKÄ:s utredare Anders Viberg.

– Särskilt svagt intresse är det för ämneslärare årskurs 7-9 där det över huvud taget inte är någon konkurrens om platserna.

- Resultatet innebär att de senaste årens trend med svagt sjunkande prestationsgrader har vänt, säger ansvarig utredare Håkan Andersson.

Nedgången handlar inte om att färre söker sig till högskolan, utan att universiteten och högskolorna anpassar utbildningsutbudet efter minskade anslag de kommande åren.

– Trenden från de senaste åren fortsätter och konkurrensen om högskoleplatser har ökat något mer om man jämför med förra hösten. Det är fortsatt rekordmånga sökande men en mindre andel av nya sökande kommer in.

Personer med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade bland doktoranderna. De som växer upp i en akademisk miljö har en klar fördel – steget till forskarutbildningen blir inte lika stort. Vi kan konstatera att det är komplext att bryta det här mönstret och bredda rekryteringen. De studieval som sker innan forskarutbildningen spelar en viktig roll.

– Många universitet och högskolor jobbat aktivt för att motverka fusk. Det behöver alltså inte betyda att det ”fuskas” mer på ett lärosäte som har många disciplinärenden. Snarare kan det handla om att de har effektiva metoder för att upptäcka fusk.

– Det är väldigt glädjande att se vilket omfattande och gediget utvecklingsarbete som har lagts ner vid universiteten och högskolorna. Det har på kort tid skett en rejäl kvalitetshöjning. Det här ger oss ett kvitto på att våra granskningar driver på kvaliteten.

– Många universitet och högskolor arbetar mycket med breddad rekrytering, att få fler ungdomar från hem utan studietradition att välja högskolestudier. Ett lika viktigt arbete är att se till att dessa studenter även fullföljer sina utbildningar och tar en examen, säger Helen Dryler, utredare på Universitetskanslersämbetet.

– Vi vill dock betona att den svenska lagstiftningen medför problem för svenska universitet och högskolor att delta i internationella utbyten. När samarbetena utformas så att alla studenter i programmen ska betala studieavgifter får de svenska lärosätena svårt att följa högskolelagens regel om att utbildningen ska vara avgiftsfri för studenterna. Åtgärder behöver vidtas och vi uppmärksammar därför Utbildningsdepartementet på problemet, säger Christian Sjöstrand, chefsjurist vid Universitetskanslersämbetet.

– Det är glädjande att Sverige även i tider av lågkonjunktur tillhör de länder som satsar mest på högskolan, säger universitetskansler Lars Haikola.