Svenska släktforskare skulle värvas att jobba för rasbiologin
Under första halvan av 1900-talet försökte olika grupperingar i Sverige värva amatörsläktforskare för att de skulle registrera ärftliga sjukdomar, ögon- och hårfärg, personlighetsdrag och skallform hos olika släkter. Uppgifterna skulle bland annat användas inom rasbiologin, visar en studie från Göteborgs universitet.I licentiatuppsatsen Att inventera ett folk beskriver idéhistorikern Britas Benjamin Eriksson hur både olika grupper och enskilda personer försökte få amatörsläktforskare i Sverige i början av 1900-talet att registrera betydligt mer än bara släktträd, och sedan dela med sig av