För att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i skolan och öka deras chanser att lyckas i livet så behöver vi arbeta fokuserat och förebyggande med hemmet.

Mina ledord är tid, tillgänglighet, tillit och tillsammans. Jag har tid att ta längre samtal och stötta hemmet på ett annat sätt än läraren och fungerar som en bro mellan olika kontakter runt eleven.

Målet är att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan och i livet genom att satsa resurser på att stödja familjerna i deras vardag.

Skam är obehagligt att känna och obekvämt att prata om. Men kroppen strävar efter hälsa och läkning och det finns en framkomlig väg för att hantera och lindra även de mest inbitna skamtillstånd.

Det finns goda skäl att träna förmågan att identifiera och hantera skam hos både dem vi möter och oss själva.

Tyvärr kantas arbetsvardagen för många socialsekreterare av tidspress och det gör att utrymmet för att reflektera på djupet riskerar att nedprioriteras.

Vi träffar många socialsekreterare i handledning och utbildning och de uttrycker hur viktigt det är att stanna upp och dela tankar med andra. Flera menar att handledning är en kvalitetssäkring.

Med pinpointingmetoden blir utbildningsinsatser synligare och lättare att följa upp eftersom de är beteendebaserade.

Många organisationer fastnar i abstrakta mål som ”flexibilitet” och ”kundfokus” utan att tydligt definiera hur dessa ska uppnås i praktiken. Det blir mycket önskemål, floskler, vidlyftiga mål och abstraktioner. Pinpointing är en metod för att konkretisera det som ska göras, nästa steg i planen.

När nästa steg formuleras enkelt, exakt och på ett sätt som underlättar uppföljning kan ingen hävda att de saknar vare sig tid, pengar eller ork.

Vi måste kunna hantera den uppkomna situationen för att förebygga att de utsatta personerna fastnar i trauma och mår psykiskt dåligt.

Många mentorer upplever att uppdraget är otydligt, tidsödande och att de har svårt att hinna med både sitt undervisningsuppdrag och mentorskapet.

Vi vill hjälpa till med att göra uppdraget görbart, överblickbart och mer effektivt.

Vi behöver diskutera hur vi planerar vår undervisning, hur vi kan fokusera på språk- och ämnesinnehåll i undervisningen, hur vi kan arbeta inkluderande och hur vi kan låta värdegrundsuppdraget bli en del av den ordinarie undervisningen.

Inkludering innebär att ha ett flexibelt förhållningssätt med elevens lärande i fokus.

Jag vill ersätta oro om sex på nätet med kunskap och förståelse.

Jag vill ge kunskap och en mer nyanserad bild så att vuxna kan komma förbi rädslor och förbud. Särskilt viktigt är det att våga prata med unga om vad som händer på nätet och våga försöka förstå.

En arbetsplats ska alltid sträva efter att vara fri från hot och våld.

Det är viktigt att förebygga och bemöta konflikter för att undvika att de uppstår och eskalerar.

Vuxna med makt borde fokusera mer på skadlig skolnärvaro än problematisk skolfrånvaro. Hur kan det vara så att vuxna anställda kan bli sjukskrivna när de blir utmattade på arbetet men inte barn?

Allt har naturligtvis inte varit bra och lyckosamt, men det har fört utvecklingen framåt. Problem löser sig inte om man fortsätter göra på exakt samma sätt som man alltid gjort, därför är det bättre att göra något konkret även om det innebär att man ibland får göra om.

Först måste alla vara överens om att man har ett problem, därefter kan man börja jobba med hur man ska lösa det.

Inte i något fall av alla förändringsarbeten som jag har varit delaktig i har vi vetat med säkerhet att det vi gjorde skulle leda rätt. Det går inte att säga, om det vore så lätt skulle den här boken inte behövas.

Relationerna i skolan ingår i system som ömsesidigt påverkar varandra. Genom att få en tydligare bild av hur detta ser ut kan vi få en möjlighet att utveckla relationerna utifrån skolans syften och mål.

Antingen låter vi relationerna bli som de blir – eller så funderar vi på hur vi med större medvetenhet och en proaktiv inriktning kan medverka till att skapa och bygga relationer för skolans positiva utveckling.

Denna bok är en hyllning till kunskap, bildning och lärdom, men framför allt till det gränslösa ordet som inte väger någonting.

Det här är en kärleksförklaring till bildning, lärdom och mänsklighetens eviga strävan efter det goda

Vi synliggör regelverket, vilket handlingsutrymme som finns och ger lärarna ett tydligt stöd kring hur de kan tänka.

Vi vill att den här boken ska ge lärarna stöd i arbetet och att de fortsatta samtalen ska komma att handla om undervisning.

Socialstyrelsen rekommenderar motiverande samtal (MI) som samtalsstil vid rådgivning om alkohol, tobak, kost och fysisk aktivitet. I barnhälsovårdens nationella program, Rikshandboken, nämns MI i flera sammanhang, så som vid hälsosamtalen, samtal om alkohol och amning och vid tveksamheter vid vaccinering.

MI kan adderas till det du redan gör som fungerar bra – det blir ett kompletterande förhållningssätt och en samtalsstil som är hjälpsam för den du möter, men det kan också medföra att du själv känner trygghet och glädje i din yrkesroll.

Vi vill att lärarna ska kunna stå stadiga i den komplexa betygssättningen. Jag hoppas att vi kan stärka lärarna i deras professionalitet och att de kan lita på sina avvägningar.

Vi hoppas kunna ge svar på vanliga frågor och tydliggöra handlingsutrymmet i betygssättningen och kopplingen mellan undervisning, bedömning och betygsättning.

Med utmärkelsen Årets Förskolekraft vill vi uppmärksamma och fira de många skickliga pedagoger och rektorer som är verksamma i förskolan. Lisen Hägerström är en strålande förebild bland dessa.

Den relationella delen i arbetet är för mig det viktigaste av allting – det är utifrån det som trygghet och tillit utvecklas och människor vågar och kan utforska världen och ta till sig kunskap och olika perspektiv.

Jag vill att den här boken ska bidra till att fler elever lyckas i skolan. Och att fler lärare känner tillfredsställelse och glädje i sitt arbete.

Många skolor står handfallna när en elev kommer ut som trans. Som mamma till en transperson har jag på nära håll sett hur krångligt det kan vara när skolan inte vet vad som behövs för att skapa en miljö som är till för alla.

Vi vill underlätta arbetet med elevernas rättigheter genom att sammanfatta den vägledning som finns och väva in transperspektivet i skolans övriga perspektiv och uppdrag.

Med ökade kunskaper om hjärnan och hjärnans utveckling kan vi åstadkomma mer lärande samtidigt som barnet mår bättre.

Det är viktigt att förskolans pedagoger får mer kunskap om hjärnan och hur den fungerar. På så sätt hoppas jag att pedagogerna kan hitta fler ingångar till att ge barn möjlighet att utvecklas optimalt.

Framåtlutade ledare omfamnar mångfald, inkludering och rättvisa som grunden för en dynamisk och blomstrande organisation.

Att utveckla en strategi för mångfald, inkludering och rättvisa ger inga garantier för att organisationen ska uppnå hållbar mångfald. Det som avgör är förmågan att vara konkret och att kunna implementera strategin i det dagliga arbetet.

Hållbar mångfald kan endast uppnås av organisationer som lyckas med de inkluderande och rättvisa aspekterna av sitt mångfaldsarbete. Mångfaldsarbetet måste även vara ekonomiskt hållbart om det ska vara hållbart på riktigt.

Initiativ som tas inom mångfald måste vara inkluderande, inte bara när det gäller kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck utan även inom andra juridiskt definierade aspekter, som etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Vi behöver förbättra elevernas läsförståelse. Jag menar att RTI-modellen ger svar på hur det ska gå till.

Vi vet att tidiga insatser får en god effekt för den fortsatta läsinlärning och lärandet. De specialpedagogiska resurserna behöver därför omfördelas så att de riktas mer aktivt mot de första skolåren, i stället för att vänta till högstadiet.

Spelmissbruk kan sällan behandlas som ett isolerat problem, det är centralt att vi behandlar hela personen.

De pedagoger som lyckas bäst är de som skapar en arbetssituation där de kan koncentrera sig på innehållet i undervisningen och metodiken och därigenom slipper oroa sig för annat runt omkring, till exempel ordning, regler och arbetsro.

Våra arbetsplatser har potentialen att vara en viktig hävstång för att komma i mål med Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen.

Jag har skrivit boken för att jag drivs av att skapa förändring på riktigt. Jag vill inte att organisationers fantastiska hållbarhetsplaner och strategier ska bli skrivbordsprodukter som blir liggande.