(Miss)bruk av världsarv splittrar i Bosnien och Hercegovina
Vad händer när en krigsskådeplats blir upphöjd till världsarv medan såren fortfarande är öppna? I Bosnien-Hercegovina har världarvsplatserna blivit podier varifrån olika grupper förkunnar oförrätter som begåtts mot dem i kriget. Det visar etnologen Dragan Nikolićs avhandling vid Lunds universitet.Dragan Nikolić har studerat hur kulturarv som är upptagna på UNESCO:s lista, den gamla bron i Mostar, bron över Drina i Višegrad, samt den nominerade gamla staden i Jajce, fått en delvis annan innebörd för invånarna än vad nationella politiker och världssamfundet avsett.
Kulturarv har