Sweden

Dela

Citat

När målet är att reformera verksamheten och anpassa sig till tiden efter coronapandemin behövs det uttryckligen uppskattning av kompetens och utveckling i samarbete.
Sara Lindström
Ansvarsfullhet och varsamhet vid behandlingen av arbetstagarnas uppgifter är en viktig och bra sak. Det behövs instruktioner för att varsamheten inte helt förhindrar användningen av data i utvecklingen av affärsverksamheten samt i vetenskaplig forskning.
Maria Tiikkaja
Forskningsresultatet är ett viktigt meddelande till den finländska arbetsliv om att det lönar sig att satsa på arbetshälsan på arbetsplatserna i föregripande syfte. Det är viktigt att åtgärder görs inte bara då det går dåligt.
Jari Hakanen
Träindustrin har en viktig roll i Finland så det är även viktigt att sköta om arbetstagarna inom branschen.
Tuula Liukkonen
Trots att det har gjorts tusentals undersökningar om arbetsrelaterad utmattning är fortfarande många praktiska frågor obesvarade. I Finland finns det till exempel inga kliniskt fastställda gränsvärden för arbetsrelaterad utmattning som skulle hjälpa både arbetstagare och chefer att i tid upptäcka varningstecken på arbetsutmattning
Forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
Vår målsättning är att utveckla en ”trafikljusmodell” som gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka varningstecken på arbetsrelaterad utmattning och fastställa tillstånd av långt framskriden arbetsutmattning.
Forskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet
Vår undersökning visade att människor förmår använda endast en begränsad mängd av den presenterade informationen. Ju mer information man måste behandla, desto färre blir antalet riktiga beslut.
Ledande forskare Virpi Kalakoski, Arbetshälsoinstitutet
Liknande beslutssituationer kan var och en bli ställd inför. Allt större informationsmängder behandlas vid lösningen av problem på samhälls- och organisationsnivå, liksom även på individnivå. Till exempel i organisationer arbetar man fortlöpande med att utvärdera organisationens ekonomiska ställning och verksamhetens resultat, men beslutsfattandet påverkas av typiska felaktigheter i sättet att tänka. Den information som presenteras sist vid en kvalitetsrevision verkar få onödigt stor betydelse. Vid resultatbedömningar klarar sig däremot de arbetstagare bäst vars starka sidor visar sig i början, och inte i senare presenterade resultatmätningar.
Ledande forskare Virpi Kalakoski, Arbetshälsoinstitutet
När sysselsättningsgraden fås att stiga, kommer sjukpensioneringarna och sjukskrivningarna att öka, om det inte finns ett fungerande stöd för kompetensen och arbetsförmågan
Antti Koivula, generaldirektör för Arbetshälsoinstitutet
Trots att det nya kvalitetssystemet som bygger på god företagshälsovårdspraxis infördes redan 2014, finns det fortfarande behov av att förbättra företagshälsovårdens verksamhet och samarbetet med arbetsplatserna. Det är också viktigt att arbeta för att minska skillnaderna i kvalitet mellan olika företagshälsovårdsenheter. Bland annat behövs det fler specialistläkare i företagshälsovård och fler sakkunniga inom det sociala området med behörighet i företagshälsovård
överläkare Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet
Också företagshälsovårdens informationssystem behöver utvecklas. Planeringen, uppföljningen och utvärderingen av företagens företagshälsovårdsverksamhet bör förbättras och tidsanvändningen bör följas. Företagen är intresserade av att utveckla kvaliteten, och företagshälsovårdsenheterna är villiga att satsa på bättre kvalitet, vilket givetvis är en utmärkt sak
överläkare Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet
En delorsak kan vara Folkpensionsanstaltens ersättningspraxis, som för närvarande inte stöder gruppinterventioner. Det finns skäl att införa en flexiblare ersättningspraxis, så att också gruppinterventioner ska kunna genomföras som ersättningsgill företagshälsovårdsverksamhet. Företagshälsovårdens förebyggande arbete bör utvecklas och dess betydelse stärkas
överläkare Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet
Företagshälsovårdsenheterna bör utvidga den arbetsplatsinriktade verksamheten och samarbetet och gå aktivare in för att mäta kundnöjdheten bland sina organisationskunder
Specialexpert Susanna Syynimaa, Arbetshälsoinstitutet
Inom brand- och räddningsbranschen finns det goda förutsättningar att främja de anställdas arbetshälsa. Främjandet av arbetsförmågan bygger på vars och ens egen inställning och vilja att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Faktorer som främjar en förändring är arbetsgivarens uppmuntran och företagshälsovårdens stöd.
projektets ledare Sirpa Lusa, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet
Till exempel vid Västra Nylands räddningsverk har man ordnat det så att brandmästaren får en månatlig uppföljningsrapport om sjukfrånvaron bland de anställda. Brandmästaren är räddningsverkets närchef. Om en anställd har varit sjukskriven flera gånger under loppet av en kort tid, tar närchefen omedelbart upp saken med den anställda för att utreda om det är något som arbetsplatsen kan göra för att förbättra situationen. I varje arbetsskift finns det en brandförman som fungerar som arbetsledare. Förmannen har en viktig roll när det gäller att upptäcka om någon av skiftets arbetstagare är i behov av stöd. Det förekommer också att arbetstagaren själv eller någon av arbetskamraterna tar kontakt. Också de som utför testningen av personalens fysiska funktionsförmåga kan ta kontakt
Anne Punakallio, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet
Undersökningar av anställda inom räddningsbranschen visar att de generellt har god muskelkondition, medan rörlighet, koordination och balans ofta inte uppmärksammas i lika hög grad då man tränar upp kroppskontrollen. Vid Uleåborgs-Nordöstra Österbottens räddningsverk har alla anställda möjlighet att få handledning i konditionsfrämjande av en idrottsinstruktör. Vid Helsingfors räddningsverk har man för varje arbetsskift utbildat träningsansvariga som leder konditionsträningen under skiftet. Regelbundet konditionsfrämjande bidrar till att upprätthålla den fysiska funktionsförmågan under hela yrkeskarriären.
Anne Punakallio, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet
Sjukfrånvarons karaktär har förändrats genom att antalet korta sjukskrivningar har ökat, medan antalet långa sjukskrivningar har minskat något. Minskningen av sjukskrivningar på över tre dagar kan ses i alla åldersgrupper
ledande expert Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet
Forskningen visar att långvariga sjukskrivningar är en faktor som förebådar nedsatt hälsa och arbetsförmåga i framtiden. Det har därför stor betydelse att antalet långvariga sjukskrivningar har minskat
ledande expert Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet
Genom vårt strategiska samarbete syftar vi till att bygga upp verkningsfullare helheter inom hälsoteknologisektorn som kan ge betydande positiva effekter på det nationella planet vad gäller arbetsvälbefinnandet, arbetshälsan och yrkeskarriärerna, och därigenom främja landets konkurrenskraft
verkställande direktör Antti Vasara, VTT och generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet
Arbetstagarens upplevelse av obalans mellan arbetskraven och påverkansmöjligheterna framstår i analyserna som en viktig orsak till psykisk ohälsa
forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet
Det är intressant att långa arbetsdagar orsakade depression, framför allt i Asien och Europa. I Nordamerika och Australien sågs inte något sådant samband
forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet
Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon enstaka faktor i yrkeslivet eller det övriga livet. Problemen återspeglar flera olika utvecklingstrender som påverkar befolkningen i stort, liksom arbetslivets struktur och situationen i hälsovården
docent Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet
Att uttrycken för psykisk sårbarhet har ökat behöver inte vara ett tecken på ökad sjuklighet inom den yrkesaktiva befolkningen. Det är mera en följd av att frågor som gäller psyket har fått en ny roll och en annan betydelse än tidigare.
docent Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet
Eftersom behandlingen av sjukdomar har förbättrats och den därmed förbundna dödligheten har minskat, berör sjukdomarna allt oftare också arbetslivet.
Jenni Ervasti, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan t.ex. komma överens om förkortad arbetstid, tidsbegränsad förändring av arbetsuppgifterna eller förflyttning till en lugnare arbetsmiljö.
Pauliina Mattila-Holappa, specialexpert
Den videoförmedlade arbetsformen skapar nya möjligheter vid sidan av traditionella gruppmöten. Den är också kostnadseffektiv, eftersom både deltagarna och handledarna kan delta i mötena på den egna hemorten och via sina egna datorer
ledande experten Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet
Det interna samarbetet och samarbetet med kundföretag och rehabiliteringsproducenter inom företagshälsovården är av central betydelse i processen för stödjande av arbetsförmågan.
specialforskare Erja Sormunen, Arbetshälsoinstitutet
Stödjande av arbetsförmågan hos anställda med problem från rörelseorganen förutsätter tydliga strukturer och gemensamma verksamhetsmodeller. För att kunna uppfylla de arbetsrelaterade målsättningarna måste man lära sig att tänka i nya banor och utveckla nya verktyg och nya arbetsforum.
specialforskare Erja Sormunen, Arbetshälsoinstitutet
Dessa två parallella servicesystem bör kunna sammanlänkas på ett sätt som möjliggör ett effektivt samarbete
direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstutet
Vårdreformen erbjuder ett utmärkt tillfälle att dra upp ramarna för samarbetet. För det behöver vi en ny bild av vårdsystemet.
direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet
Vår uppfattning är att landskapet i egenskap av vårdanordnare i framtiden också ansvarar för sammanjämkningen av företagshälsovården och vårdtjänsterna
direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet
Arbetsomformning (job crafting) innebär att arbetstagarna på eget initiativ söker utöka de resurser de behöver i sitt arbete: t.ex. utvecklingsmöjligheter, feedback från chefen eller stöd från arbetskamraterna
docent, forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
Arbetsomformning innebär också att på eget initiativ söka nya utmaningar i arbetet, t.ex. genom att ta itu med nya och inspirerande projekt
docent, forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
Hos arbetstagare som trots hög arbetspåfrestning strävade efter att omforma sitt arbete låg arbetsvälbefinnandet på samma nivå som hos arbetstagare med låg arbetspåfrestning
docent, forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
Det tar lång tid att lära sig operera med robotassistens och för att upprätthålla färdigheten krävs det att man opererar ofta. Eftersom kirurgiska robotar är dyra, är operationerna koncentrerade till ett fåtal sjukhus
forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet
Vi märkte att det var överraskande sällan som operationsteamet behövde fästa uppmärksamhet vid robotens funktion, trots att det är fråga om en invecklad apparatur
forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet
Operationsteamets medlemmar lärde sig att förstå sitt eget och andras arbete på ett nytt sätt
forskare Marika Schaupp, Arbetshälsoinstitutet
Vi måste veta hur teknologin fungerar för att kunna ställa krav på de datasystem vi köper.
generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet
Alla behöver inte kunna programmera. Men det är lättare att genomföra förändringar, om man förbereder sig på att ens arbete kommer att förändras och utvecklar sitt kunnande om hur datasystemen fungerar. Man bör aktivt försöka påverka förändringen, och inte bara anpassa sig till den.
generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet
Fördelarna med kulturell mångformighet kan utnyttjas på många olika sätt beroende på arbetets målsättningar. Bra kulturkännedom är till nytta t.ex. när man söker sig ut på den internationella marknaden, både i fråga om produktutveckling och marknadsföring.
Barbara Bergbom, senior expert, Arbetshälsoinstitutet
I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka vilka ärenden som tas upp under mötena och hur interaktivt de behandlas
forskaren Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet
Är de positiva resultaten tecken på att den lagstadgade representativa arbetarskyddssamverkan fungerar bra på de flesta arbetsplatser, men att kontakten till ledningssystemen ännu inte har funnit sin form?
ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddcentralen
Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit tämligen oförändrade under hela 2000-talet. Däremot har skillnaderna mellan åldergrupperna minskat
Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 21 dagar år 2000, mot 14 dagar för dem som var yngre än 40 år. I fjol hade skillnaden mellan dessa åldersgrupper halverats. De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 18 dagar och de som var yngre än 40 år var sjukskrivna 15 dagar i snitt
Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
Sjuktalen är oroväckande med tanke på genomförandet av vårdreformen
Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinsitutet
Det är människor som bär upp det nya vårdsystemet. De utgör systemets stöttepelare i minst lika stor utsträckning som alla strukturella, administrativa och finansiella arrangemang. Ett bra arbetsklimat ger utdelning i form av bättre kundbetjäning
direkrör Päivi Husman, Arbetshälsoinsitutet
Ökningen av riskbruket var vanligare bland rökare och män och bland personer som uppgav att de led av depression
docent, specialforskare Jaana Halonen, Arbetshälsoinstitutet
Pensionsavgången ökar i takt med att de stora åldersklasserna blir äldre. Varje år går cirka 70 000 finländare i pension – det är alltså fråga om ett betydande samhällsfenomen. Pensioneringen innebär ökad fritid och förändringar i de sociala nätverken, vilket kan ha både negativa och positiva konsekvenser för folkhälsan
akademiforskare Sari Stenholm, Åbo universitet
Ett effektivt sätt att skydda huden var att använda långa kemikalieskyddshandskar i kombination med flera lager av engångshandskar som togs av efter hand: på så sätt undvek man också att sprida kemikalierna
Specialexpert Katri Suuronen, Arbetshälsoinstitutet
Infodring av gamla avloppsrör har under de senaste åren orsakat ett ökat antal fall av yrkeshudsjukdom
Specialexpert Katri Suuronen, Arbetshälsoinstitutet
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)
Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Media