”Vi som lärare ser att skolans elevhälsa och möjligheter att ge särskilt stöd inte räcker till för behoven som finns, både för att arbeta förebyggande och motverkande av psykisk ohälsa

Det krävs bättre arbetsvillkor i form av lägre arbetsbelastning och högre lön för att på kort sikt locka tillbaka dem som lämnat yrket och för att få fler att vilja bli. Varje kommun måste upprätta en plan för lärarförsörjningen där det tydligt framgår hur man ska möta behovet av legitimerade lärare.

Det är nu av största vikt att politikerna visar enighet i satsningarna på skolan. Men när staten nu gör åtgärder, förutsätter det att även huvudmännen prioriterar mer av resurserna till just undervisning.

Det krävs en vilja från huvudmännen att se problemen och satsa därefter. Frustationen kring bristen på särskilt stöd delas av lärare och föräldrar.

Vi är överens med utredaren om att det är helt orimligt med höga vinster som inte kommer skolan till del.

Elisabet Reslegård är en av litteraturens och ordets apostlar i Sverige.

- Regeringens lärarlönesatsning har varit otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket och för att öka söktrycket till lärarutbildningen. Lönehöjningar är det enda som på kort sikt kan påverka bristsituationen.

Det som föreslås i dag av utredaren är för lite och för försiktigt.

Det behövs ett annat ansvar för skolan. Ansvaret för skolan kan inte bollas runt mellan olika aktörer. Staten måste sätta ner foten nu.

Jag är bekymrad för svensk skola. Vi har haft en ny regering i över ett halvt år och fortfarande ser vi främst besked om nya utredningar, istället för konkreta beslut och handling som leder till förändring.

Hela 86 procent av alla lärare vill ha central rättning av de nationella proven. Incidenten i Stockholm och Malmö där elever kommit över facit till nationella prov i matematik och som spridits på nätet, hade kunnat undvikas om proven rättats centralt

Sverige behöver kunniga unga företagare och innovativa krafter. Ungdomar som vill förverkliga sina egna idéer, starta eller ta över företag och som vågar tro på sin egen innovationsförmåga. Entreprenörskap i skolan krävs för att inspirera och uppmuntra elever till innovativa tankar som för utvecklingen framåt.

Vi tycker inte det är tillräckligt skarpa krav på huvudmännen att i realiteten anställa fler lärare. Risken finns att satsningen inte innebär mindre grupper i lågstadiet, som ju är avsikten

– Vi vill medverka till att fler lärare ska få rätt förutsättningar för att lyckas. Efter denna fortbildningsdag tror vi att lärarna på dessa skolor kommer att känna sig mer rustade inför sin användning av ny teknik och digitala läromedel.

Tidigare betyg löser inte skolans problem. Svenska skola behöver fokusera på det som ger bäst effekt på skolresultaten.

Detta är allvarliga hot mot en reform som annars är på väg att kunna bli en succé.

Varje dag som går är en förlorad dag för de elever som inte får den skolgång vi skulle kunna ha möjlighet att ge dem. Det krävs en rejäl statlig satsning på att vända kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten i den svenska skolan.

De som för några år sedan sa att LR inte kan förflytta politikernas positioner, de hade fel. Sakta men säkert ökar det statliga ansvaret

Vi är redo. Lärare och skolledare är överens. Nu gäller det att också politikerna kommer överens. Ett första steg kan bli den statliga satsningen på höjda lärarlöner som aviserats till nästa år. En bred överenskommelse om detta kan visa att partierna kan enas om en kombination av karriärtjänster och breda lönesatsningar.

De statliga bidragen är mycket bra i syfte att höja kvalitén, men det bygger på att alla kommuner och huvudmän också ansöker om dem. Statsbidragen är rätt tänkta som en kvalitetsinsats, men de får inte bygga på en slags frivillighet från huvudmännens sida.

Bo Jansson

Detta visar att Sverige under årtionden haft en helt fel inriktning i skolpolitiken där olikhet varit viktigare än kvalitet och jämlikhet. Det är därför angeläget att vi får ett helhetsgrepp på ansvarsfrågan i svensk skola.

Vår bedömning är att lärarnas arbetsbelastning i alltför många grund- och gymnasieskolor fortfarande är alltför hög, trots att den borde ha minskat. På ett antal skolor har lärarna till och fått fler eller utökade uppgifter, med alltifrån undervisning, tillsyn och rastvakt till vikariat för sjuka kollegor, vilket är helt oacceptabelt.

Vi behöver få konkreta förändringar och långsiktiga satsningar i svensk skola. Något politiskt spel har vi inte råd med. Vi kan inte vänta i ytterligare fyra år och låta skolan bli ett sätt att locka väljare även i nästa valrörelse.

Undervisning är lärares huvuduppdrag, och att den ska fredas för att kunna hålla högsta kvalitet.

– En av världens stora utmaningar är att lyfta rätten till utbildning för alla, för barn och ungdomar, och särskilt för flickors och kvinnors rätt till utbildning. Men också att lyfta skolans kunskapsuppdrag. Såväl i Sverige som i hela världen i övrigt.

Att fler skriver, och att det finns fler texter, innebär säkert att vi också läser mer än tidigare. Ändå är det något som fattas, vi läser annorlunda och mer fragmentariskt.

Det räcker inte med en ökad samordning utan staten måste fullt ut reglera utbildningsplatserna i landet lärosätena, denna reglering bör genomföras i samråd med parterna och lärosätena.

Att skillnaden mellan elever från akademikerhem och elever från studieovana hem växer är oacceptabelt, och ställer höga krav på den regering som får väljarnas förtroende på söndag.

Jag hade hoppats på mer nytänkande och långsiktiga förslag på skolans områden i alliansens valmanifest.

Det vi behöver är personer med hög kompetens i skolan. Gärna personer med specialistkompetens, som speciallärare.

Jag hoppas att Göran Hägglund nu lyssnar på partiets nestor, Alf Svensson, som har både erfarenhet och insikt i de längre skeendena och som ser att vi nu har kommit till vägs ände med den kommunala skolan.

Vi behöver permanenta dessa karriärtjänster.

Det är väldigt talande att kommunerna, som idag bär huvudansvaret för skolorna, såväl för finansiering som för drift, inte finns med som drivande aktör i den offentliga skoldebatten.

Jag ser med stor oro på att eleverna i allt större utsträckning inte får de basfärdigheter de behöver.

Att bara släppa in partier för att de ska propagera och rekrytera är inte vad skolan ska ägna sig åt

Torgny Karnstedt är en av ordets och litteraturens främsta apostlar i Sverige. I mer än trettio år har han rest och verkat i det skrivna och talade ordets tjänst på bibliotek, skolor, fabriker och olika företag i riket.

De engagerade föräldrarna agerar med sina barns bästa för ögonen inom ramen för ett givet system. Felet finns i ett system med kommuner som inte avsätter tillräckliga resurser för att kunna möta skollagens krav. Därför måste systemet förändras och ett nytt huvudmannaskap inrättas.

Från skolans sida kan vi göra mycket, men att träna hemma är många gånger en förutsättning för att verkligen få flyt i läsandet.

Vi behöver ett mer likvärdigt finansieringssystem som säkrar att alla elever, lärare och rektorer får de resurser de behöver.

många har i skoldebatten genom åren haft en bild av att eleverna ska lära sig själva. Att kreativitet kan kommenderas fram. Sanningen är att kunskaper ger förutsättningar till att bli kreativ. Man måste kunna sitt område för att kunna utveckla. Och det är kunniga lärare som kan ge de nycklar som krävs.

Vi hade önskat mer av systemkritik och mindre av vad jag uppfattar som en skuldbeläggning av en hel yrkeskår när Skolinspektionen går ut.

Innan betyg från årskurs fyra införs så måste den reform som nyligen genomförts, med betyg från årskurs sex, hinna sätta sig. Innan några förändringar sker vill vi ha en ordentlig utvärdering och särskild utredning som tittar på vad modern forskning säger.

Samtliga kommunala arbetsgivare måste leverera en löneuppvärdering som visar att det är skolan som har Sveriges framtid i sina händer.

Läraryrkets status måste höjas, men regeringens förslag riskerar snarare att sänka statusen.

det är intressant att regeringens förslag om obligatorisk läxhjälp kommer samtidigt som det nu finns huvudmän som säger att de vill avskaffa läxor.

Ska fler förmås att vilja bli lärare krävs det permanenta satsningar på högre lärarlöner. Vi behöver verkliga satsningar på lön och arbetsvillkor från skolans huvudman, kommunerna. Här måste både huvudmannen och staten samarbeta i det dubbla styre vi har för skolan idag.

De förslag regeringen i dag presenterar för lärarutbildningen är delar som i sig kan bidra till en bättre skola. Men för att förslagen inte enbart ska bli en konstgjord andning krävs flera insatser för att skapa en bra helhet.

Det är angeläget att alla elever som behöver får stöd och snabba insatser. Vi lärare vill fokusera på att hjälpa våra elever istället för att ägna oss åt dokumentation.

inget skolsystem kan klara sig utan skickliga lärare som ges förutsättningar att klara sitt uppdrag