Dela

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Citat

I detta arbete är skogsägarens kännedom om sin skog och dess värden ett värdefullt komplement. Tillsammans gör vi en viktig insats för att våra gemensamma miljökvalitetsmål ska nås.
Gullik Nilsson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Att minska risken för skogsskador är mycket viktigt för att vi ska bibehålla en god skogsproduktion. Omfattande skogsskador kan bli mycket kännbara ekonomiskt, inte minst för den enskilde skogsägaren.
Hans Källsmyr, regional skadesamordnare, Skogsstyrelsen
Skälet är att det kan uppstå negativa effekter för rennäringen. Bland annat kan renbetet komma att minska, eftersom renarna behöver lav som det finns mer av i äldre skogar.
Jörgen Ringagård, specialist tillsyn, Skogsstyrelsen
Skydd av äldre naturskogsartade skogar är viktigt för att bevara och skapa en grön infrastruktur där olika naturtyper och naturligt förekommande arter kan fortleva. Dessa skogar är också ofta viktiga för friluftslivet. 2016 har Skogsstyrelsen mer resurser för att skydda värdefulla skogsområden och därmed förbättras möjligheterna något att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Staffan Norin, tf. generaldirektör, Skogsstyrelsen
Vi är stolta och glada att vi äntligen är i mål med att etablera en Model Forest i södra Sverige. Skogsstyrelsen vill framförallt lyfta fram det arbete som alla inblandade lagt ner de senaste åren och som har varit avgörande för att nå ända fram.
Johanna From, regionchef, Skogsstyrelsen
Vi är glada över att äntligen kunna presentera avverkningsanmälningar så att allmänhet och andra kan ta del av dem. Skogen berör och intresserar många och då är det bra om information om vad som händer i skogen finns mer lättillgängligt.
Göran Rune, avdelningschef, Skogsstyrelsen
Vi ska också studera i vilken omfattning som asp, sälg och andra trädslag kan breda ut sig i de delar av brandområdet som blir reservat. Troligen blir det en stor skillnad på växtligheten innanför och utanför hägnen.
Matts Rolander, regional viltspecialist, Skogsstyrelsen
Idag och imorgon jobbar vi med att skaffa oss en bild av skadeläget. Sedan genomförs en avstämning med de inventeringar som skogsbruket gör, så att vi ska få en så korrekt och samstämmig bild som möjligt av skadorna på skog.
Stig Hermansson, regional skadesamordnare, Skogsstyrelsen
Det är ovanligt med en så här kraftig upplega, det vill säga snö som ligger kvar på grenar i trädkronan och tynger ner den, så här tidigt på vintern. På många håll kan man höra hur det knakar och smäller i skogen när grenar och toppar ger vika för snön.
Tobias Gramner, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Skogen är en fantastisk resurs som vi ska bruka hållbart. Vi står idag inför olika vägval och här är de olika scenarierna ett bra beslutsunderlag för hur skogens alla värden kan användas på lång sikt.
Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen
Många markägare vill bidra till naturvården och deras kännedom om sina skogar med höga naturvärden är ett värdefullt komplement för att uppnå miljömålet Levande skogar och andra nationella och internationella mål.
Anna Helena Lindahl, biträdande avdelningschef Naturvårdsverket
Vi har testat arbetssättet, det tidigare Kometprogrammet, i liten skala under några år. Utifrån erfarenheterna har vi utvecklat arbetssättet och nu inför vi det i hela Sverige, genom information och samarbeten med markägare och organisationer.
Göran Rune, avdelningschef, Skogsstyrelsen
Det märks även i skogen där vi oftare ser skador orsakade av rådjur. Det är främst i plant- och ungskogar som rådjuren kan orsaka skada genom bete eller fejning, det vill säga när de gnider sina horn mot trädstammarna.
Jonas Löfstedt, distriktschef, Skogsstyrelsen
Vi behöver mer tall. Genom att sätta gran minskas visserligen risken för betesskador, men istället uppstår andra problem. Ett skogslandskap som domineras av gran hyser en mindre mängd foder för det vilda och en lägre biologisk mångfald. Dessutom är dessa skogar betydligt mer känsliga för skogsskadegörare som rotröta och granbarkborrar.
Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen
Brandfältet är mycket stort och vilka råd vi kan ge är olika beroende på marktyp och hur hårt det brunnit. Generellt rekommenderar vi sådd, men om markvegetation som gräs, ormbunkar, björk och asp hunnit bli ymnig är det bättre att sätta plantor som klarar konkurrensen gentemot andra växter bättre.
Clas Fries, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen
Med kampanjen vill vi öka skogsägarnas intresse för, och kunskap om, hur man tar hänsyn till forn- och kulturlämningar vid olika åtgärder i skogen. Ju mer man vet om lämningarna och var de finns, desto lättare är det att undvika skador. Ett bra hjälpmedel är vår e-tjänst Mina Sidor där skogsägarna enkelt och kostnadsfritt kan se vilka registrerade lämningar som finns i deras skog.
Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen
Skadorna på lämningarna i skogen ligger fortfarande på en oacceptabelt hög nivå. Lämningarna i skogslandskapet är nycklar till att förstå vår historia. Om skogsbrukets aktörer har mer kunskap kommer de också kunna ta sitt ansvar för att minska skadorna.
Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet
Skogsbruket måste bli bättre på att skydda och bevara forn- och kulturlämningar i skogen. Det är många led när skogen brukas och ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Det kan till exempel vara brister i kommunikation och rutiner som gör att hänsynen i en del fall inte blir som planerat.
Therese Nilsson, distriktschef, Skogsstyrelsen.
Ett fortsatt utvecklat samarbete mellan oss myndigheter och ett förenklat hanterande av ärendena, genom så kallade e-tjänster, ska förhoppningsvis underlätta för skogsägare och deras entreprenörer.
Birgitta Eriksson, länsantikvarie, Länsstyrelsen Kalmar län.
Interpol uppskattar att upp till 30 procent av alla träprodukter i världen kommer från olagligt avverkat virke. För tropiskt virke uppskattas andelen vara så hög som 50-90 procent.
Anna-Clara Sjöström, kontrollsamordnare, Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen genomför fältbesök varje år när vi kontrollerar om det kommer ny skog efter avverkning. Genom att använda helikopter kan vi effektivisera vårt arbete och snabbare uppmärksamma skogsägarna på var skogen inte växer tillräckligt bra. Ny skog är bra för såväl virkestillgång som landskapsbild och miljö.
Maria Sundén, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
De färska skadorna varierar mellan 6 och 23 procent, vilket inte är en hållbar nivå. Nivåerna är anmärkningsvärda, eftersom det var en vinter med ganska gynnsamma snöförhållanden.
Bo Leijon, regionalt ansvarig för skog-viltfrågor, Skogsstyrelsen
– Det är skadorna på ungskog som i princip sätter gränsen för hur mycket älg det går att ha i skogslandskapet. Därför ser vi skogsbrukets initiativ att genomföra inventeringar av älgbetesskadorna med god geografisk täckning som ett bra och nödvändigt kunskapsunderlag för älgförvaltning.
Bo Leijon, regionalt ansvarig för skog-viltfrågor, Skogsstyrelsen.
Det som är mest oroande är de områden där älgarna orsakar allvarliga skador på skogen år efter år. Inom exempelvis Arjeplogs-området har problem med att föryngra skogen i kombination med flera års svåra älgskador lett till att tusentals hektar skog måste omplanteras.
Bo Leijon, regionalt ansvarig för skog-viltfrågor, Skogsstyrelsen
Vi ser att växande granar angrips runt om i länen. Hittills är omfattningen svår att uppskatta, men nu när hösten kommer blir angripna träd synliga genom att granarnas kronor får en matt grönska, blir gulaktiga och till sist får röda barr. Därför uppmanar vi skogsägare att vara vaksamma på dessa färgförändringar och agera.
Alf Pedersen, stf distriktschef, Skogsstyrelsen
Det här avtalet markerar ett viktigt steg i arbetet med att bevara även skogens upplevelsevärden. Vi hoppas att fler skogsägare med liknande skogar inspireras att använda sig av denna typ av naturvårdsavtal.
Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen
Inom Vilhelmina, Malå och Åsele kommuner har vi fått in ett antal sorkskadeärenden, så vi vill uppmana skogsägare att se över sina planteringar och vid behov sätta nya plantor. Det är viktigt för att skogens återväxt inte ska försämras.
Kristina Nilson, tf. distriktschef, Skogsstyrelsen
Vad vi i nuläget vet är att det endast är detta sediment som håller tillbaka vattnet. Det finns därför en risk att Indalsälven bryter igenom Tjärnviksdalen och tömmer sjön Gesunden. Vi vet inte hur mycket som krävs för att orsaka ett genombrott. Därför tillämpar vi försiktighetsprincipen tills dess att vi har mer kunskap.
Anja Lomander, markspecialist, Skogsstyrelsen
Att kunna skydda delar av Storbyhagen känns bra. Naturvärdena i området uppfyller kriterierna för tecknade av naturvårdsavtal. Att vi sedan kan kombinera det med områdets höga friluftsvärden känns ännu bättre.
Magnus Hedspång, stf distriktschef, Skogsstyrelsen
För de skogsägare som har ädellövskog, så finns det möjlighet att söka stöd för vissa åtgärder som till exempel röjning. Detta gäller även om man vill röja fram ädla lövträd ur blandskog. Man kan få upp till 60 procent av kostnaden i stöd.
Roland Månsson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Främst berörs de skogliga försöks- och tillväxtparker som disponeras av Sveriges lantbruksuniversitet där det bedrivs forskning om exempelvis föryngring, röjning, olika former av avverkning, gödsling, vattenkvalitet och klimat.
Jörgen Ringagård, specialist, Skogsstyrelsen
Ur flera synvinklar är detta ett mycket positivt projekt. Dels får deltagarna möjlighet att utveckla sin kompetens och därmed underlätta inför ett framtida inträde på arbetsmarknaden, dels kommer deras insats att ge positiva landskapsvårdande effekter här i Västmanland.
Jenny Stendahl, distriktschef, Skogsstyrelsen
Vi vill understryka hur viktigt det är att älgförvaltningen använder sig av resultaten. De har en stor utmaning framför sig för att vända utvecklingen och nå en bättre balans mellan mängden hjortdjur och nivån av mängden allvarliga betesskador i ungskog. Alla, såväl markägare som jägare, har ett gemensamt ansvar för att det ska ske.
Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.
Fram till år 2005 när stormen Gudrun drog in var återväxten av skog i länet god och andelen godkända föryngringar var över 90 procent. Dit vill vi nå igen.
Sven Nilsson, distriktschef, Skogsstyrelsen
Bland annat erbjuder vi markägarna kostnadsfria föryngringsplaner som en del av vår rådgivning. Det kan till exempel handla om huruvida det finns behov av markberedning och vilka trädslag som är lämpliga.
Göran Hagerfors, projektledare Skogsstyrelsen
Röjningsdagen är en del av kampanjen. Tanken är att vi under dagen ska diskutera röjning och vad som är viktigt att tänka på som skogsägare när man ska forma framtidens skog. Dessutom har vi ett pass om kulturmiljöer och hur man bäst tar hänsyn till dem när man sköter sin skog.
Maria Johansson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Vi vill också påminna skogsägarna i framförallt de stormdrabbade områdena om att det är hög tid att planera för ny skog i dessa områden. Det finns många små hyggen efter stormarna där det kan räcka med mindre insatser, men också flera stora. Nästa år följer vi upp områden som drabbades av stormen Ivar och som markägare är det alltid viktigt att ligga steget före.
Niklas Åberg, tillsynsansvarig, Skogssstyrelsen
Genom att använda helikopter kan vi effektivisera vårt arbete. Förutom att kontrollera återväxten av skog och tagen miljöhänsyn så kommer vi att titta på områden där skogsmark omvandlats till betesmark samt på områden som avverkats utan att anmälan gjorts till oss.
Peter Newman, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Det är viktigt att vi får en helhetsbild av skadeläget i landets skogar och att vi kan se trender. Rapporten är också ett bra verktyg för att informera skogsbruket så att vi tillsammans kan minska effekterna av de skador som går att påverka.
Hans Källsmyr, regional skadesamordnare, Skogsstyrelsen
Virket måste transporteras bort från skogen senast 1 juli i södra Sverige och 15 juli i norra Sverige. Då kan massangrepp på skogen förhindras.
Gunnar Isacsson, insektsexpert, Skogsstyrelsen
En effekt av detta kan bli att medel för skydd av skog i högre grad än vad som tidigare planerats går till att skydda skogar ovanför fjällgränsen, istället för andra områden i landet där det också finns skyddsvärda skogar.
Göran Rune, avdelningschef, Skogsstyrelsen
Det är viktigt att så många unga som möjligt får lära sig mer om våra skogar och deras stora ekologiska, ekonomiska och sociala värden. Vi vill även visa att temaarbeten inom ämnet skog kan vara ett hjälpmedel för lärarna att nå läroplanens mål. Förhoppningsvis kan det få fler lärare och elever att se möjligheterna med att vistas i skogen, både inom ramen för skolans undervisning och på fritiden.
Kristin Persdotter, ansvarig för Skogen i Skolan i Dalarna
Gotland är det enda område i Sverige där det pågår en bekämpning. I övriga delar av landet har man avslutat eller aldrig påbörjat bekämpning. Förhoppningen är såklart att trenden från i fjol ska hålla i sig och att antalet sjuka träd minskar även i år.
Karin Wågström, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen har i flera år gjort insatser som denna när vi kontrollerar om det kommer ny skog efter avverkning. Efter en kontroll skickar vi brev till markägarna med vägledning om lämpliga åtgärder på de hyggen som inte är godkända. Vi tycker oss se en förbättring jämfört med tidigare, men som det skogslän Värmland är borde vi ha ännu bättre återväxt av skogen, främst i länets västra delar.
Harald Lindebjörn, tillsynsansvarig på Skogsstyrelsen
För att öka takten i miljöarbetet och på sikt nå målet, så behövs ett ökat engagemang hos dem som ska göra jobbet i skogen, det vill säga i första hand skogsbruket. De behöver involveras mer, både i hur mål sätts som i hur de följs upp. Delaktighet ger förståelse och engagemang, vilket är nyckelfaktorer för att öka motivationen och därmed takten för att nå Levande skogar.
Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen
Nu när snön tinar bort så är det hög tid att planera årets röjningsarbete och eventuellt köpa röjningstjänster för att röjningen ska kunna genomföras i år.
Ragna Wennström, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Över 90 procent uppger att de trivts mycket bra. Syftet har varit att ge människor som under lång tid haft svårt att komma in på arbetsmarknaden en möjlighet att utvecklas och få bättre förutsättningar att få ett arbete.
Bo Hultgren, distriktschef, Skogsstyrelsen
Alla skogsägare har idag möjlighet att se sin egen skog via Mina sidor. Där finns kartor framtagna med hjälp av laserskanning samt flyg- och satellitbilder som ger detaljerade uppgifter om den egna skogen. Ett exempel är markfuktighetskator som ger vägledning om var man ska undvika att köra med tunga maskiner vid en avverkning och på så sätt undvika att körskador uppstår.
Fredrik Broberg, skogsskonsulent, Skogstyrelsen
Det finns inget lagkrav på att man ska röja sin skog, men för att få lönsamhet i gallring och kunna påverka utvecklingen av den egna skogen på lång sikt är det viktigt att röja i tid.
Johan Karlsson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen
Markägare kommer nu att på kartor kunna se om de har dessa träd på sina marker och vi myndigheter har fått värdefull kunskap som vi kan använda i ärenden som till exempel rör skydd av områden.
Marielle Gustafsson, handläggare, Länsstyrelsen

Twitter

Facebook